Lönegolvet och sysselsättningen

Det är relativt liten skillnad i medianlönen för personer med och utan gymnasieutbildning i Sverige. Däremot är skillnaden i sysselsättning stor mellan grupperna. 

Lönegolv som begrepp brukar kanske främst kopplas ihop med minimilöner, som den nivå de lägsta lönerna inte får falla under. I Sverige har vi inte lagstadgade minimilöner, istället förhandlas ingångslöner fram i många kollektivavtal. Det innebär dock inte att lönegolv som fenomen inte förekommer.

Diagrammet ovanför visar sysselsättningsgrad och medianlön efter utbildningsnivå. Som man kan se skiljer medianlönen mellan personer med och utan gymnasieutbildning relativt lite i Sverige. Sysselsättningsgraden skiljer desto mer. I gruppen förgymnasialt utbildade ligger sysselsättningen idag på drygt 50 procent. Det är nära 25 procentenheter lägre än bland gymnasialt utbildade personer.

Detta tyder på att skillnader i utbildning avspeglas i sysselsättning snarare än i lön. Ju högre utbildning desto större sannolikhet att du har ett jobb. Fenomenet blir ännu tydligare när man jämför kurvorna mellan olika år, vilket du kan se i diagrammet längre ned på sidan.

För att förklara olika lönenivåer och varför vissa personer anställs medan andra inte göra det brukar man prata om produktivitet. En person anställs först när arbetsgivaren tror att produktiviteten personen kan tillföra verksamheten överstiger lönekostnaden. Vilken produktivitet en person har är i praktiken naturligtvis svårt att avgöra, särskilt innan hen fått jobbet. Istället fungerar faktorer så som utbildning och arbetslivserfarenhet som signaler för produktivitet. Högre utbildningsnivå och längre erfarenhet indikerar att personen kan utföra mer avancerat arbete snabbare, vilket i sin tur tillför ett högre ekonomiskt värde. Ligger lönekostnaden över en persons förväntade produktivitet är dock risken att hen inte får jobbet.

Sett ur ett lite större perspektiv riskerar arbetslösheten bland personer med kortare utbildning och erfarenhet att öka om de lägsta lönerna sätts för högt eftersom produktivitetsnivån som löneläget kräver då blir svårare att uppnå. I dessa fall har minimilönen eller ingångslönen blivit ett hinder för sysselsättning snarare än ett skyddande lönegolv.

I Sverige har problematiken blivit tydligare över tid. Medianlönerna har ökat för samtliga utbildningsnivåer men sysselsättningsgraden har enbart ökat bland personer med gymnasial och eftergymnasial utbildning. Förflyttningen syns tydligt när man jämför 2005 års medianlöner efter utbildningsnivå med det samma för 2022. Samtliga punkter har förflyttats uppåt till en högre lönenivå. Skillnaden i sysselsättning visar sig i den horisontella förflyttningen av punkterna. I gruppen förgymnasialt utbildade faller sysselsättningen från 64,5 procent till 56,2 procent under perioden.