Kvinnor i styrelser - internationellt

Andelen kvinnor i de största svenska bolagsstyrelserna har dubblerats sedan början av 2000-talet och ligger idag på 36,6 procent. Det placerar Sverige högre än snittet i EU som uppgår till 33,8 procent. 

Allt fler kvinnor tar plats i bolagsstyrelserna runt om i Europa. Trots att andelen nära tredubblats under en tioårs period är majoriteten av styrelseledamöterna i EU fortfarande män. Under 2023 uppgick andelen kvinnor till 33,8 procent i de större börsnoterade bolagen. Spridningen mellan medlemsländerna är dock stor. Högst är andelen i Frankrike där kvinnor utgör 46,1 procent av ledamöterna medan motsvarande siffra i Cypern, landet med lägst andel, ligger på 8,2 procent.

För att öka andelen kvinnor i styrelserna har vissa länder infört lagar om kvotering. Norge var först ut med att instifta en  kvoteringslag under 2006 där de större börsbolagsstyrelserna skulle bestå av minst 40 procent av vardera kön. Effekten blev dock inte riktigt som man tänkt sig då studier i efterhand visat att antalet kvinnor inte nödvändigtvis ökat trots att kvoten uppnåtts. Mycket tyder på att de kvinnor som redan satt i styrelserna istället fick fler uppdrag, ett fenomen som i efterhand fått namnet ”golden skirts”. Det förekom även företag som försökte uppnå kvoten genom att minska styrelsegruppen medan andra flyttade från landet.

Året därefter blev Spanien första land i EU att införa en lag om kvotering år 2007. Till skillnad från Norges system var utformningen här något mjukare och utan påföljder. Hur effektivt systemet var är dock omtvistat. Det finns även exempel på andra upplägg och länder som har infört kvoteringslagar för delar av näringslivet, exempelvis för större företag eller statligt ägda bolag. Ett sådant är Grekland där målet är att uppnå 33 procent kvinnor i företag som delvis eller helt ägs av staten.

Kvotering som system har varit omdiskuterat och flera länder har idag andra typer av målsättningar för att jämna ut fördelningen av kvinnor och män i styrelserummen. Att en jämnare fördelning och diversifiering har flera positiva effekter för företag och samhället i stort är dock många överens om. Frågan har även diskuterats inom EU men än så länge har inget beslut fattats om gemensamma regler.