Flyktinginvandrares förvärvsfrekvens

Hur lång tid det tar för flyktinginvandrare och deras anhöriga att komma i arbete beror i stor utsträckning på deras utbildningsbakgrund men andra faktorer, som exempelvis konjunkturläget, spelar också en viss roll för etableringen. Längst tid tar det för lågutbildade som saknar gymnasial utbildning.

I diagrammet här ovanför visas genomsnittlig förvärvsfrekvensen bland flyktinginvandrare och deras anhöriga som kommit hit under 2000-talet. Det tar genomsnitt åtta år innan hälften av flyktinginvandrarna förvärvsarbetar. Det finns tendenser som tyder på att processen börjat gå något snabbare under senare år.

Tiden till etablering skiljer sig dock åt och beror i hög grad på utbildningsnivå. Det går snabbare komma ut på arbetsmarknaden om man har en gymnasial eller eftergymnasial utbildning. Efter drygt sex år är hälften i arbete och på längre sikt uppgår förvärvsfrekvensen till omkring 70 procent. För gruppen som saknar gymnasial utbildning tar det dock längre tid och nivåerna ligger betydligt lägre. Efter 16 år i Sverige har knappt hälften kommit in på arbetsmarknaden.

Förvärvsfrekvensen bland flyktinginvandrare och deras anhöriga ökar i samtliga grupper när vistelsetiden i Sverige blir längre men andelarna kommer aldrig upp i riktigt samma nivå som förvärvsfrekvensen bland inrikes födda. Den genomsnittliga förvärvsfrekvensen bland inrikes födda uppgår under samma tidsintervall till omkring 81 procent.

Hur lång tid det tar att etablera sig på arbetsmarknaden påverkas även av andra faktorer vid sidan av utbildningsnivån. Till exempel spelar det ekonomiska läget vid tiden för ankomsten till Sverige roll. Det går snabbare att få jobb under högkonjunkturer när efterfråganarbetskraft generellt är högre och det tar lite längre tid vid lågkonjunkturer då det finns färre lediga jobb. Jämför man förvärvsfrekvensen bland personer som kom under högkonjunkturåret 2006 med lågkonjunkturåret 2008 skiljer det nästan ett år på tiden det tar innan hälften är i arbete. Bland gymnasialt utbildade är skillnaden nästan två år.

Utöver konjunkturen kan etableringen naturligtvis även påverkas av faktorer som exempelvis ålder vid invandring, hemlandets kultur och hur flyktingströmmen till Sverige ser ut i stort med mera. Det kan därför vara mer tillförlitligt att se trender över en längre period än att kika på utvecklingen under enskilda år.

Förvärvsfrekvensen bland flyktinginvandrare och tiden till arbete skiljer sig även bland kvinnor och män. Du kan läsa mer om det här.