Ungdomsarbetslöshet - internationellt

Ungdomsarbetslösheten varierar i hög grad bland länderna i EU. Spanien har det högsta ungdomsarbetslöshetstalet kring 33 procent medan Tyskland har den lägsta på nära 6 procent. Coronakrisen effekter på arbetsmarknaden syns än så länge enbart delvis i siffrorna över ungdomsarbetslösheten runt om i Europa.

I en jämförelse med andra EU-länder ligger Sveriges ungdomsarbetslöshet en bit över EU-snittet och uppgick till 19,5 procent i mars. Bland de medlemsländer som har lägst ungdomsarbetslöshet återfinns Tyskland, Tjeckien och Nederländerna. Högst är den i Spanien och Grekland. Gemensamt för samtliga länder är att ungdomsarbetslösheten generellt är högre än arbetslösheten i andra åldersgrupper.

Den genomsnittliga ungdomsarbetslösheten i de 27 medlemsländerna ökade något under mars och uppgick till 14,4 procent. Coronakrisens effekter syns dock enbart delvis i månadens siffror. Det har dels att göra med virusutbrottet som inträffade först en bit in under mätperioden men underlaget påverkas även av mätningens utformning. För att räknas som arbetslös behöver en person sakna arbete, aktivt ha sökt jobb de senaste 4 veckorna och kunna ta ett jobb inom 14 dagar. Mycket tyder på att coronakrisens effekter bidrar till att arbetslösa i lägre grad söker jobb aktivt och är tillgängliga på arbetsmarknaden. De räknas därför inte som arbetslösa i denna undersökning utan hamnar utanför arbetskraften.

Man ska generellt vara försiktig när man jämför ungdomsarbetslöshet mellan olika länder eftersom arbetskraftens storlek för unga mellan 15-24 år varierar. I länder där de flesta unga är heltidsstudenter och inte söker jobb är det bara en mindre andel av ungdomarna som räknas till arbetskraften. I två länder med lika stort antal unga i ålder 15-24 år och lika många arbetslösa ungdomar men med olika antal unga i arbetskraften totalt, kommer landet med den mindre arbetskraften att uppvisa en högre ungdomsarbetslöshet. Något annat som också kan försvåra jämförelser av ungdomsarbetslösheten mellan länder är att utbildningssystemen kan vara utformade på olika sätt. I vissa länder räknas till exempel avlönade lärlingar som sysselsatta medan de i andra länder inte får lön och då ingår i skolsystemet.

Ser man till utvecklingen över tid kan man konstatera att Sverige haft en högre ungdomsarbetslöshet än jämförbara länder och snittet för EU under stora delar av 2000-talet. Finanskrisens effekter syns tydligt i många länder under 2008 och 2009 liksom den efterföljande skuldkrisen i euroområdet. Under 2013 och 2014 började ungdomsarbetslösheten i EU åter att falla. Sveriges nivå följer genomsnittet i EU i högre grad under perioden, fram till början av 2018. Därefter avviker Sveriges utveckling tydligt från snittet och ligger idag kvar på en högre nivå.