Ungdomsarbetslöshet - internationellt

Ungdomsarbetslösheten har ökat i nästan alla EU-länder till följd av coronapandemin. För femte månaden i rad ökade genomsnittet och uppgick till 17,6 procent i augusti. Andelen varierar dock kraftigt mellan länderna och är som högst i Spanien på drygt 40 procent. Lägst är arbetslösheten bland ungdomar i Tyskland på nära 6 procent

I en jämförelse med andra länder i EU ligger Sveriges ungdomsarbetslöshet idag på en hög nivå och uppgick till 28,4 procent i augusti. Bland de 27 medlemsländerna varierar ungdomsarbetslösheten kraftigt och andelen är som lägst i Tyskland och Tjeckien. Högst är den i Spanien. Gemensamt för samtliga länder är att ungdomsarbetslösheten generellt är högre än arbetslösheten i andra åldersgrupper.

Den genomsnittliga ungdomsarbetslösheten i EU fortsatte stiga under augusti och uppgick till 17,6 procent. Coronakrisens effekter på arbetsmarknaden syns dock inte helt i dessa siffror. För att räknas som arbetslös i mätningen behöver en person sakna arbete, aktivt ha sökt jobb de senaste 4 veckorna och kunna ta ett jobb inom 14 dagar. Mycket tyder på att coronakrisens effekter bidrar till att arbetslösa i lägre grad söker jobb aktivt och är tillgängliga på arbetsmarknaden. De räknas därmed inte som arbetslösa i denna undersökning utan hamnar utanför arbetskraften.

En tydlig ökning av ungdomsarbetslösheten kan, trots detta, ses i nästan alla länder i jämförelsen. Störst har ökningen varit i USA där ungdomsarbetslösheten steg med drygt 17 procentenheter från mars till april. Den kraftiga ökningen ledde till att landet, som tidigare placerat sig en bit under EU-snittet, hamnade tredje högst i jämförelsen. Under de senaste månaderna har ungdomsarbetslösheten dock fallit tillbaka och andelen ligger nu återigen under genomsnittet i EU. Sverige är bland de länder som sett en kraftigare ökning av ungdomsarbetslösheten till följd av coronakrisen och placerar sig högt upp i fördelningen av länder. I dagsläget ska man dock vara försiktig med direkta jämförelse mellan länder. Stödåtgärder till följd av coronapandemin, exempelvis permitteringssystem, skiljer sig åt mellan länderna vilket kan bidra till skillnader i statistiken.

Man ska generellt vara försiktig när man jämför ungdomsarbetslöshet mellan olika länder eftersom arbetskraftens storlek för unga mellan 15-24 år varierar. I länder där de flesta unga är heltidsstudenter och inte söker jobb är det bara en mindre andel av ungdomarna som räknas till arbetskraften. I två länder med lika stort antal unga i ålder 15-24 år och lika många arbetslösa ungdomar men med olika antal unga i arbetskraften totalt, kommer landet med den mindre arbetskraften att uppvisa en högre ungdomsarbetslöshet. Något annat som också kan försvåra jämförelser av ungdomsarbetslösheten mellan länder är att utbildningssystemen kan vara utformade på olika sätt. I vissa länder räknas till exempel avlönade lärlingar som sysselsatta medan de i andra länder inte får lön och då ingår i skolsystemet.

Ser man till utvecklingen över tid kan man konstatera att Sverige haft en högre ungdomsarbetslöshet än jämförbara länder och snittet för EU under stora delar av 2000-talet. Finanskrisens effekter syns tydligt i många länder under 2008 och 2009 liksom den efterföljande skuldkrisen i euroområdet. Under 2013 och 2014 började ungdomsarbetslösheten i EU åter att falla. Sveriges nivå följer genomsnittet i EU i högre grad under perioden, fram till början av 2018. Därefter avviker Sveriges utveckling tydligt från snittet och ligger idag kvar på en högre nivå.