Rekyleffekten – energieffektiviseringens baksida

De utsläppsminskningar som är allra billigast att göra är de som kommer ur effektiviseringar. Vi sparar till och med pengar på att minska våra utsläpp genom effektiviseringar. Energieffektiviseringar är också en del av EU:s klimatmål. Till år 2020 skall EU, enligt de så kallade 20-20-20-målen, bli 20 procent mer energieffektivt. Med hjälp av effektiviseringar kan man få ut lika mycket resultat för mindre insats. Det är detta som EU och den svenska regeringen hoppas på. Eller så kan man få ut mer för samma insats. Detta är hur effektiviseringar har används historiskt.

Men det kan också vara så att en minskning på ett ställe leder till en ökning på ett annat ställe. Om till exempel en energieffektivisering leder till en minskning av konsumtionen av svensk el men en ökning av konsumtionen av bensin kommer nettoresultatet av effektiviseringen att vara en ökning av koldioxidutsläppen. Denna effekt kallas i klimatsammanhang för rekyleffekten.

Rekyleffekten - direkta och indirekta effekter

Låt oss ta bilen som ett exempel. Om du köper en ny bil som är dubbelt så bränsleeffektiv som den tidigare så kommer du att spara pengar på detta. Varje mil du kör så är bränslekostnaden hälften så stor som den var tidigare. Frågan är: Vad kommer du att göra för pengarna du sparar? Kommer du att köra mer bil? Marginalkostnaden för bilkörning har ju faktiskt halverats för dig. En ökad konsumtion av varan som blivit billigare till följd av effektiviseringen kallas för den direkta rekyleffekten. Du kanske istället väljer att spara pengarna. Kanske sparar du till semestern och köper en flygresa till Grekland?

Detta, att effektivisering leder till ökad konsumtion av en annan vara eller tjänst som för med sig utsläpp, kallas för den indirekta rekyleffekten.

Att köpa en flygresa är kanske ett extremt exempel men det är trots allt sannolikt att dina insparade pengar kommer att spenderas på något som också för med sig utsläpp.

Den indirekta rekyleffekten är diffus och svår att mäta för forskare. Många forskare testar endast en direkt rekyleffekt och får då ganska blygsamma värden för hur stor effekten är. Runar Brännlund vid Umeå universitet har tillsammans med Tarek Ghalwash och Jonas Nordström uppskattat den indirekta rekyleffekten i Sverige till över hundra procent.  Brännlund m. fl visar att en svensk energieffektivisering med 20 procent skulle leda till en ökning av koldioxidutsläppen med 5 procent.

Nödvändigt men inte tillräckligt

Den ekonomiska realiteten är att de effektiviseringar som kommer till skott tack vare teknologiutveckling och effektiviseringar sällan leder till en minskning av utsläpp utan till en billigare produktion. För att ha kunna behålla vår välfärd och samtidigt minska vår klimatpåverkan kommer energieffektiviseringar att vara nödvändiga men effektiviseringarna i sig kommer inte nödvändigtvis att minska våra utsläpp.

Not:
Fölster och Nyström, 2009, Climate policy to defeat the green paradox, Svenskt Näringsliv.
Brännlund, Ghalwash, Nordstrom, 2007, Increased energy effifiency and the rebound effect: effects on consumption and emissions. Energy Economics.