Artikel
Studerande på vinst och förlust
Publicerad 2011-05-25 av Alexandra Stråberg
Trenden är tydlig. Fler personer studerar och studerar längre. Fler är yngre när de börjar studera och fler tar mer än en examen. Det finns vinster med detta men också förluster både för studenterna själva och för samhället.
Under läsåret 2009/10 började rekordmånga studera. Nästan 110 000 högskolenybörjare påbörjade sin utbildningutbildning: och det är den högsta siffran någonsin. Dessutom var det en ökning av just yngre högskolenybörjare. Detta beror till del på de stora årskullarna för denna åldersgrupp men också på situationen för unga på arbetsmarknadenarbetsmarknaden:.
Fler tar mer än en examen
Av de totalt cirka 50 000 examinerade under läsåret 08/09 fortsatte så många som 8 000 att studera. Detta är rekordmånga jämfört med tidigare år. Var fjärde person med kandidatexamen stannar kvar i högskolan efter fullgjord utbildningutbildning: och antalet personer med dubbel- och trippelexamen fortsätter att öka.
Det betyder alltså att svenskar studerar allt längre. Genomsnittsåldern för de svenskar som tar examen från svenska universitet och högskolor ökar och är nu 29 år. Detta gör Sverige till ett av de länder med absolut högst examensålder inom OECDOECD:. Bara Island ligger högre. Dock har alla de nordiska länderna en relativt hög examensålder så fenomenet är inte bara svenskt.
Vinst eller förlust?
Det är uppenbart så att utbildningutbildning: bidrar till högre tillväxttillväxt: och att det lönar sig ekonomiskt via högre lönlön: och högre sysselsättningsysselsättning:. Dessutom har de med högre utbildningutbildning: lägre sannolikhet för arbetslöshetarbetslöshet: och faktiskt bättre hälsa. Men rent samhällsekonomiskt är det viktigt att man efter examen går ut i arbetslivet istället för att fortsätta studera efter examen.
I en bilaga till Långtidsutredningen uppskattar man att den privatekonomiska förlusten av att förskjuta sin examensålder med ett år uppgår till 80 000 kr. Den samhällsekonomiska förlusten beräknas dock vara dubbel så stor. Det beror på att de som tar examen senare i livet i genomsnitt tar emot mer transfereringar samt skatteintäkter som samhället går miste om.
Rekordmånga studerar idag på högskola och universitet och studerar länge. Genom att studera hoppas de öka sitt humankapitalhumankapital: och därmed sin konkurrenskraftkonkurrenskraft: på arbetsmarknadenarbetsmarknaden:. Detta för att sedan lättare få jobb. Men med tanke på situationen på arbetsmarknadenarbetsmarknaden:, och de problem som finns, är det inte säkert att denna satsning går hem.