Artikel

En av fyra utan slutbetyg

Publicerad 2009-02-04 av Alexandra Stråberg

I februari är det dags för Sveriges niondeklassare att göra sitt gymnasieval. Detta tar dem ett steg närmare arbetsmarknadenarbetsmarknaden:. Men tio procent av eleverna hoppar av gymnasiet i förtid och en av fyra gymnasieelever får inte något slutbetyg.

Att gå vidare från grundskolan till gymnasiet är idag en självklarhet för de flesta. Men av de elever som efter tre år på gymnasiet tog studenten 2008 var det endast 70 procent som fick slutbetyg enligt Skolverket.

För att fullfölja och få slutbetyg från gymnasiet måste eleven få betyg i alla ämnen som ingår i programmet. För vissa elever tar detta mer än tre år. En del byter kanske program och andra gör studieuppehåll för att studera utomlands. Men även när man ger eleverna ett par år till har siffran bara kommit upp i 76 procent. Det är alltså en av fyra elever som efter fem år fortfarande inte fått något slutbetyg från gymnasieskolan.

Sverige under genomsnittet

Även i internationella jämförelser visar sig andelen som inte fullföljer gymnasiet i Sverige vara hög. Diagrammet nedan visar examensfrekvensen från gymnasieskolan. Det är antalet examinerade från gymnasieskolan som andel av befolkningen i den ålder man vanligtvis avslutar gymnasiet, för Sverige 19 år. Sverige ligger under genomsnittet oavsett om man jämför med EUEU: eller OECDOECD:-länderna.

Examensfrekvens från gymnasiet 2006

Källa: OECDOECD: – Education at a Glance 2008
* Avser 2005 Not: Detta avser antalet personer som tar gymnasieexamen för första gången, oavsett ålder, dividerat med antalet elever i den ålder där man vanligtvis tar examen (för Sverige 19). Personer som gått på Komvux eller motsvarande räknas alltså med.

De ökade kunskapskraven har gjort att gymnasiekompetens blivit ett minimikrav för att träda in på arbetsmarknadenarbetsmarknaden: i de flesta OECDOECD:-länder. Men ett stort antal elever i Sverige hamnar alltså på efterkälken när de inte har den grundläggande kompetenskompetens: som en gymnasieexamen ger. Med en ungdomsarbetslöshet på 20 procent är den låga examensfrekvensen därför särskilt oroande.

För ungdomar är trösklarna in på arbetsmarknadenarbetsmarknaden: redan höga och utan gymnasiekompetens blir de knappast lägre. De höga ingångslönerna i Sverige förutsätter nämligen att även unga oerfarna medarbetare har en hög produktivitetproduktivitet:. Annars blir det inte lönsamt för företagen att anställa dem. Det kostar för mycket helt enkelt.

Låt oss därför hoppas att de niondeklassare som nu ska göra sitt gymnasieval har motivationen och får det stöd och hjälp som krävs för att avsluta sina gymnasiestudier. Annars kan det bli problem med den framtida kompetensförsörjningen.