Är Sveriges framtid redo att möta framtiden?
Publicerad: 2007-12-05
Finland tog hem segern i OECDOECD::s kunskapsundersökning för 15-åringar, enligt resultaten som släpptes igår. Svenska elever knep en 12:e placering av OECDOECD::s 30 medlemsländer. Det måste anses vara ett mediokert resultatresultat:. Inte minst då många av de länder som presterar bättre än Sverige investerar mindre pengarpengar: i grundskolan.
OECDOECD: har sedan 2000 vart tredje år genomfört en omfattande studie av 15-åringars kunskaper och färdigheter i matematik, naturkunskap och läsförståelse. PISA, Programme for International Student Assessment, syftar att mäta i vilken utsträckning elever, som närmar sig slutet av den obligatoriska utbildningen, är redo att möta framtiden.
I 2006 års PISA deltog OECDOECD::s 30 medlemsländer samt ett antal andra länder som tillsammans motsvarade 90 procent av världs- ekonomin. Ungefär 400 000 15-åringar genomförde testet och från svensk sida deltog drygt 4600 elever, de flesta i 9:e klass, från närmare 200 skolor.
Finland tar guldmedaljen
Precis som i föregående test låg Finland i toppen. Finska 15-åringar presterade bäst i både matematik och naturvetenskap och näst bäst i läsförståelse. I topp tio finner man flera asiatiska länder; Sydkorea, Hongkong, Taiwan och Japan.
Matte och naturkunskap inget för svenska elever
De svenska eleverna är duktiga på läsförståelse. Med en 8:e placering ligger Sverige en bra bit över genomsnittet för OECDOECD:-länderna. På detta område har ingen större förändring av resultatet skett jämfört med tidigare test.
Sveriges placeringar är desto sämre i de naturorienterade ämnena matematik och naturkunskap. I matematik ligger Sverige på en 15:e plats och ligger därmed nära genomsnittet för OECDOECD:-länderna. Även i naturvetenskap tillhör Sverige endast medelnivån med en 16:e placering.
Ger höga utgifter för utbildning höga resultat?
Hur stora utgifterna till utbildningutbildning: är, som andel av BNPBNP:, kan ge en indikation på hur länder prioriterar utbildningutbildning: i förhållande till andra områden. Sveriges kostnader för grundskolan uppgick till drygt 3 procent av BNPBNP: år 2004. Detta är en av de högsta andelarna inom OECDOECD:.
Sju av de länder som presterade bättre än Sverige hade lägre utgifter för grundutbildningen. Hur mycket utbildningen kostar beror naturligtvis på flera faktorer, däribland nivån på lärarlöner och hur många barn och ungdomar som omfattas. Men för att dra det till sin spets kan man ändå hävda att svenska elever presterar sämre än många andra rika OECDOECD:-änder, trots att det investeras mer i deras utbildningutbildning:.
Att det dessutom är naturkunskap och matematik som svenska 15-åringar är sämre på än många andra länder väcker frågan om hur Sveriges framtid ska kunna säkra den svenska konkurrenskraften, i ett alltmer högteknologiskt samhälle.
Läs mer:
Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.
