Artikel

Skattesänkningar och löneökningar sedan 2006

Publicerad 2011-12-15 av Fredrik Carlgren

Det blir inget femte steg i Jobbskatteavdraget:jobbskatteavdraget nästa år, men blickar man bakåt har det ändå hänt en hel del de senaste åren. Både med skatten och med lönerna.

Det som avgör om löntagare får det bättre eller sämre ekonomiskt är lite förenklat tre saker: lönerna, skatterna och inflationen. Bäst utväxling för löntagarna blir det så klart om lönerna ökar, skatterna sänks och inflationen är låg. I ett sådant läge ökar köpkraften och levnadsstandarden höjs. Så hur har det sett ut med detta under de år som vi haft jobbskatteavdrag?

Lönerna ökat med 17 procent före skatt

Enligt siffror från Medlingsinstitutet:Medlingsinstitutet uppgick den genomsnittliga månadslönen till 24 000 kronor år 2006. Den siffran inkluderar inte några rörliga tillägg. Därefter har lönerna ökat med i genomsnitt drygt 3 procent om året och förra året var genomsnittslönen uppe i 27 300 kronor.

För 2011 finns ännu inga uppgifter, men en uppskattning utifrån den månatliga Konjunkturlönestatistiken antyder att genomsnittslönen bör hamna omkring 28 000 kronor. Totalt har alltså genomsnittslönen stigit med 4 000 kronor, eller nästan 17 procent, mellan 2006 och 2011.

Och med 27 procent efter skatt

Gör man om samma beräkning, men drar bort skatten, blir siffrorna naturligtvis lite annorlunda. För fem år sedan, 2006, fick man behålla 16 740 kronor av en månadslön på 24 000 kronor. Då fanns som bekant inget jobbskatteavdrag.

Drar man bort skatten från årets uppskattade genomsnittslön på 28 000 kronor får den anställde istället kvar 21 210 kronor. Den genomsnittliga nettolönen har alltså ökat med 4 470 kronor, eller med nära 27 procent. Att nettolönerna har ökat mer än bruttolönerna kan tillskrivas Jobbskatteavdraget:jobbskatteavdraget, som infördes 2007 och som därefter förstärktes ytterligare under de efterföljande tre åren.

Inflationen äter upp en del

Om prisnivån hade varit den samma idag som för fem år sedan, skulle hela ökningen av nettolönen kunnat översättas till förbättrad Köpkraft:köpkraft rakt av. Men riktigt så bra är det inte. Även om inflationen har varit relativt låg under dessa år, har den inte varit obefintlig. För att ta hänsyn till detta kan man räkna om nettolönen till dagens penningvärde. De 16 740 kronorna som den genomsnittliga nettolönen uppgick till år 2006 motsvarar då 18 350 kronor.

Det är denna skillnad, mellan 18 350 kronor år 2006 och 21 210 kronor år 2011, som beskriver hur mycket bättre en genomsnittlig löntagare har fått det under dessa år. Totalt rör det sig alltså om 2 860 kronor mer per månad, eller 34 320 kronor utslaget på ett helt år.

Fakta om statistiken och beräkningarna:

• Uppgifterna om genomsnittslön mellan 2006 och 2010 är hämtade från Medlingsinstitutets Lönestrukturstatistik. Lönebegreppet som används är Grundlön, det vill säga exklusive rörliga lönetillägg.

• Uppskattningen av genomsnittslönen 2011 är gjord utifrån Konjunkturlönestatistiken. I snitt har lönerna enligt denna statistik ökat med 2,3 procent (enligt uppgifter jan-sep). Medlingsinstitutet:Medlingsinstitutet anger att denna löneökningstakt i efterhand brukar korrigeras upp med 0,2-0,3 procentenheter när statistiken kompletteras med retroaktiva löner. Av den anledningen har vi utgått från en löneökningstakt om 2,5 procent för 2011.

• För beräkning av nettolönerna har genomsnittliga kommunalskatter använts exkl. kyrkoavgift.

• För KPI:KPI år 2011 har ökningstakten mellan genomsnitten för jan-nov 2010 respektive jan-nov 2011 använts.