Välkommen Bulgarien!

Publicerad: 2007-01-01

Från och med idag är Bulgarien en av två nya medlemmar av EUEU:. Efter nästan ett halvsekel av sovjetiskt styre blev kommunismens fall inte helt oproblematiskt för Bulgarien. Under senare år har landet genomfört ett antal stora ekonomiska och politiska reformer men mycket finns kvar att göra. Fortfarande anses många ekonomiska sektorer eftersatta, rättsväsendet behöver moderniseras och det behövs kraftfullare åtgärder mot en alltför utbredd korruption.

Efter kollapsen av Sovjetsystemet följde en tid av stor ekonomisk och politisk osäkerhet i Bulgarien. Första fria valen genomfördes 1990 men de följande regeringarnas långsamma och dåligt skötta ekonomiska reformer, eftersatta jordbrukspolitik, det instabila betalnings och banksystem var orsaker till att Bulgarien, hösten 1996, stod inför ekonomisk kollaps.

Den djupa ekonomiska och politiska kris som följde medförde att nya och reformvänligare krafter kom till makten 1997. Med bland annat lån från internationella valutafonden, IMFIMF:, startades ett omfattande reformarbete. Syftet var att utveckla de finansiella marknaderna, förbättra de sociala skyddsnäten, förstärka skattesystemet, reformera jordbruks- och energisektorn och vidare liberalisera handeln. Valutan, Lev, knöts först till d-marken därefter till euron. Samtalen kring eventuellt EUEU:-medlemskap var också en bidragande orsak till de omfattande reformambitionerna.

Strävan mot stabilitet

Bulgarien har sedan krisen lyckats skapa en hög nivå av makroekonomisk stabilitet. Exempelvis var tillväxten, mätt som BNPBNP:, 5,5 procent 2005. Mellan 1991 och 1997 hade Bulgarien en genomsnittlig negativ tillväxttillväxt: på drygt 3 procent per år. Mellan 1998 och 2005 vände detta till en genomsnittlig positiv tillväxttillväxt: på drygt 4,5 procent per år.

Inflationstakten uppgick 2005 till drygt 5 procent. Trots snabb tillväxttillväxt: har Bulgarien fortfarande en hög arbetslöshetarbetslöshet:. Mellan 2004 och 2005 pressades arbetslösheten ner drygt 2 procentenheter och uppgick 2005 till 10,1 procent. Ungdomsarbetslösheten, personer mellan 15-24 år, har minskats från drygt 34 procent 2000 till 22,3 procent 2005.

Drygt 50 procent av all handel sker med EUEU: och främst Tyskland, Italien och Grekland. De viktigaste varugrupperna för både importimport: och exportexport: består av kemiska produkter, textilier, maskiner och transportutrustning. Importen har sedan 1999 överstigit exporten vilket ger ett underskott i handelsbalansen, något som accelererat under hela 2000-talet. År 2005 uppgick underskottet till drygt 5 miljarder USD.

Utländska direktinvesteringardirektinvesteringar:, FDI, har ökat under senare år, men från en låg nivå. De kommer i huvudsak från Tyskland, Italien, Grekland och Österrike. Investeringarna har främst gällt större företagföretag: men anses hittills bara lett till små spridningseffekter i ekonomin som helhet. Bulgarien sänkte bolagsskatten från 19,5 procent till 15 procent mellan 2005 och 2006. Genomsnittet inom EU-25EU-25: var 25,04 procent 2006. Samhällsutvecklingen och företagsklimatet hämmas fortfarande av en tungrodd och trögreformerad administration, liksom av utbredd korruption.

Bulgarien är, trots hög och jämn ekonomisk tillväxttillväxt: under hela 2000-talet, ett av Europas fattigaste länder. Den köpkraftsjusterade BNPBNP: per capitaper capita: uppgick 2005 till cirka 7 700 euroeuro:, vilket är drygt 30 procent av Sveriges BNPBNP: per capitaper capita: samma år. Det är en stor skillnad på landets olika regioner, där fattigdom och arbetslöshetarbetslöshet: är mer utbredd på landsbygden än i städerna.

Bulgarien saknar större naturtillgångar och näringslivsstrukturen präglas till stor del av stora bolag grundade under det sovjetiska planekonomisystemet. Idag har en del bolag privatiserats, exempelvis inom tele, bank och energisektorn, eller genomgår privatiseringsprocesser. Jordbruket, som utgör 8 procent av BNPBNP:, är i dagsläget knappt internationellt konkurrenskraftigt.

Litet handelsutbyte

Förbindelserna mellan Sverige och Bulgarien har successivt fördjupats genom åren, i synnerhet efter närmandet till EUEU:. Kärnan i relationerna utgörs av, utöver de EUEU:-relaterade aspekterna, energienergi:-, försvars- och kultursamarbete.

Sveriges handel med Bulgarien är dock sparsam. Under 2005 uppgick Sveriges varuexport till Bulgarien till 1,1 miljarder kronor, en ökning med drygt 50 procent från 2004. Varuimporten från Bulgarien under 2005 uppgick till 0,4 miljarder kronor, en ökning med drygt 17 procent från föregående år. I nuläget finns ett femtiotal svenska företagföretag: representerade i Bulgarien. En bulgarisk-svensk handelskammarehandelskammare: håller på att bildas.

Källor till siffror och text: TT, Exportrådet, Utrikesdepartementet, Bulgariska regerings officiella hemsida, Bulgarian National Statistics Institute, KPMG, SCBSCB: och EurostatEurostat:.

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.