BNP-prognos

Senast uppdaterad: 2024-09-30

De flesta prognosmakare ser framför sig en svag tillväxt kring 1 procent i år. Ekonomin väntas sedan växa med cirka 2 procent under år 2025.

Under 2023 var inflationen hög, vilket fick centralbanker att höja räntorna. Hög inflationinflation: och stigande räntor leder till pessimism bland hushållen och urholkar köpkraften. Prognosmakarna räknar i genomsnitt med att BNPBNP: kommer att växa svagt med 1 procent för helåret 2024. Därefter ser de framför sig en tillväxttakt på cirka 2 procent år 2025.

Eftersom Sverige är ett exportberoende land är utvecklingen i Sverige beroende av hur det går för ekonomierna i vår omvärld. I tabellen nedan redovisas de internationella BNPBNP:-bedömningarna från Konjunkturinstitutets senaste fullskaliga prognosprognos:.

Senast uppdaterad: 2024-09-30

av Jacob Öljemark

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.

Makroekonomi

Inflation - internationellt

Under september fortsatte inflationen att falla i flera EU-länder. Den genomsnittliga inflationstakten i EU var 2,1 procent. Det är däremot skillnad mellan länderna. Inflationen utanför EU har också fortsatt att avta.

21/10 2024

BNP - internationellt

Bruttonationalprodukten (BNP) representerar det sammanlagda värdet av alla varor och tjänster som produceras inom ett land under en viss tidsperiod. BNP används ofta som ett mått på ekonomins storlek. Jämfört med många andra länder har Sveriges BNP utvecklats svagare från år 1970 fram till idag.

21/10 2024

Bruttonationalprodukt (BNP)

Under det andra kvartalet 2024 minskade Sveriges BNP med 0,3 procent jämfört med föregående kvartal. Jämfört med samma period 2023, och efter kalenderkorrigering, ökade BNP dock med 0,5 procent. För helåret 2023 sjönk BNP med 0,3 procent i jämförelse med helåret 2022.

18/10 2024

BNP per capita - internationellt

BNP per capita är värdet av alla varor och tjänster som producerats i ett land per invånare under en viss tidsperiod. Sedan år 1970 har BNP per capita stigit kraftigt i alla OECD-länder. Sveriges utveckling har under samma period varit svagare än genomsnittet.

18/10 2024

Human Development Index (HDI)

Human Development Index (HDI) är ett mått på levnardsstandard som tar hänsyn till förväntad livslängd, utbildningsnivå och inkomst per capita. Sverige placerar sig konsekvent högt i rankningen. År 2022 låg vi på sjätte plats globalt.

18/10 2024

Inflationsprognoser

Både Riksbanken och Konjunkturinstitutet ser framför sig att inflationen fortsätter att falla under 2024. Inflationen väntas vara under Riksbankens inflationsmål på 2 procent under andra halvan av år 2024.

17/10 2024

Global Supply Chain Pressure Index

Smittspridningen av Covid-19 år 2020, och de restriktioner som följde i många länder, påverkade världshandeln negativt eftersom det blev svårare att transportera varor. Trycket på värdekedjorna var högt hela 2021 men lättade under 2022 och 2023.

17/10 2024

Inflation

Inflationen enligt KPIF uppgick till 1,1 procent i september. Inflationstakten beräknad exklusive energiprodukter (KPIF-EX) var 2,0 procent i september, vilket är en nedgång från 2,2 i augusti. Inflationsförväntningarna för KPIF är 1,7 procent om ett år.

16/10 2024

Inflationsmål - internationellt

Syftet med inflationsmålet är att främja prisstabilitet och skapa tillväxt och en förutsägbar ekonomisk miljö. Inflationen har stigit kraftigt det senaste åren, men den har nu kommit ner under inflationsmålet på två procent.

15/10 2024

Penningmängden

Penningmängd avser den totala mängden pengar som cirkulerar i en ekonomi vid en viss tidpunkt. Det finns flera olika mått på penningmängden. De skiljer sig åt utifrån hur likvida eller lättillgängliga pengarna är. De vanliga måtten kallas M0, M1, M2 och M3.

11/10 2024

Räntebanan

Penningpolitiken vägleds av prognoser för den ekonomiska utvecklingen. I samband med Riksbankens penningpolitiska beslut publiceras bland annat en räntebana. Räntebanan är en bedömning av hur styrräntan kommer att utvecklas framöver.

11/10 2024

Allt innehåll från "Makroekonomi"