Artikel

Svenskar ser ljusast på framtiden

Publicerad 2010-12-06 av Fredrik Carlgren

Stämningen i den svenska ekonomin är åter på topp. Vi är faktiskt mest optimistiska inför framtiden i hela EUEU:. I många andra länder är dock tongångarna inte särskilt muntra vilket förr eller senare också riskerar att sänka det svenska humöret.

Varje månad genomför EUEU:-länderna undersökningar bland privatpersoner och företagföretag: för att pejla det ekonomiska stämningsläget. I undersökningarna ställs frågor om både det nuvarande läget och om synen på framtiden. För att skapa överblick bland enkätsvaren sammanfattas de av EUEU:-kommissionenkommissionen: i ett indexindex: som kallas Economic Sentiment Index.

Allt från pessimism till optimism

Normalt sett brukar detta indexindex: inte bjuda på särskilt mycket dramatik utan medlemsländerna följer varandra ganska väl. Går det bra på ett håll i unionen går det ofta bra på andra ställen också. För närvarande har dock denna följsamhet tagit paus och indexet uppvisar istället hela känsloregistret, från djup pessimism till stark optimism. Under hela Sveriges medlemstid från 1995 och framåt har faktiskt de ekonomiska stämningarna aldrig varierat så mycket mellan EUEU:-länderna som de gör idag.

Å ena sidan har vi de så kallade PIIGS-ländernaPIIGS-länderna: där missmodet är påtagligt. Mörkast bild av framtiden hittar vi inte särskilt förvånande hos grekerna, men även i andra länder som Storbritannien och Nederländerna är stämningsläget inte särskilt positivt. Å andra sidan är det högkonjunkturstämning i länder som Sverige och Tyskland. I Sverige är stämningsläget till och med något bättre nu än det var innan finanskrisen.

Överdriven optimism?

Att optimismen frodas i den svenska ekonomin är inte förvånansvärt med tanke på att många ekonomiska faktorer uppvisar positiva trender. Vår exporttillväxt tillhör Europas starkaste. Orderingången till industrin är god. Statsfinanserna solida. Sysselsättningen ökar och arbetslösheten faller. Till detta kommer vår senaste BNPBNP:-notering som visade på en rekordtillväxt på 6,9 procent. För den som vill förklara det positiva stämningsläget finns det alltså gott om hårda fakta att luta sig mot.

Ändå kan man tycka att optimismen är en smula överdriven. För även om exporten ökar är den ännu inte uppe i samma nivåer vi hade innan finanskrisen. Och även om BNPBNP:-tillväxten för närvarande påminner mer om asiatiska tillväxtunder än om ett moget OECDOECD:-land, är den svenska ekonomin likväl inte större än vad den var för tre år sedan. Det vi upplever kan alltså bara kallas tillväxttillväxt: om vi jämför med hur situationen var direkt efter finanskrisen. Drar vi tillbaka tidslinjen ytterligare något år är återhämtning ett bättre ord för att beskriva verkligheten.

Det som oroar mest är ändå den minst sagt spretiga utveckling vi ser i vår omgivning, särskilt bland våra EUEU:-grannar. Sverige är som bekant oerhört exportberoende och 60 procent av vår varuexport går till EUEU:. Detta kan jämföras med den amerikanska exportmarknaden som endast är en tiondel så stor, eller den kinesiska som bara motsvarar en tjugondel av EUEU:-marknaden i storlek.

För att svensk exportindustri ska må bra måste alltså EUEU:-marknaden fungera och förse den svenska ekonomin med efterfråganefterfrågan: utifrån. Frågan blir därför hur länge den svenska optimismen kan bestå om inte fler länder i vår omgivning börjar dela vår framtidstro.