Livet handlar om val

Publicerad: 2011-04-04

I media har man den senaste tiden fokuserat på att den ökade valfriheten inom en mängd områden skapar ångest hos många människor. Frågan är om många val är paralyserande eller välfärdssökande. Eller om det handlar om något helt annat.

Kortsiktiga och långsiktiga val

En vanlig dag i valvardagens land. Gå upp eller snooza? Gråa eller svarta tröjan? Yoghurt eller fil? Läsa tidningen eller komma tidigare till jobbet? Ta bussen eller gå? Springa till tunnelbanan eller ta nästa tåg? Lyssna på musik eller läsa? Ta en kaffe eller kaffe latte? Dessa kan definieras som kortsiktiga val.

Till de långsiktiga valen hör beslut om köp av bostad och troligtvis val av bank för bolånet. Vilket elbolag man vill ansluta sig till. Hur mycket man ska spara varje månad. Vilken skola man ska sätta barnen i eller föräldrarnas vårdhem. Just de långsiktiga valen kan kännas, och kanske även är, svårare. Det krävs förmodligen mer bakgrundsinformation innan du kan göra dessa.

Ångestladdat eller roligt

Varför känns vissa val så mycket mer ångestfullt än andra? Du kanske inte har så svårt att välja mellan dina 30 tröjor på morgonen eller vilket vin du ska köpa på Systemet. Även om det tar tid känns det kanske helt ok, till och med roligt. Dock känns det för många oöverstigligt att sätta sig ned vid datorn för att ändra sina fonder på pensionsmyndighetens hemsida. Har det att göra med att valen är för många eller är problemet något annat?

Ökad valfrihet ger ökad välfärd eller tvärtom

I ekonomisk teori hävdar man att ökad valfrihet ger ökad välfärdvälfärd:. Men inom viss beteendeekonomi håller man nu på att undersöka om det är något paralyserande över att ha alltför många val. Att inte ha något val alls är dåligt och att ha för många skulle enligt denna tes göra dig deprimerad för att du inte blir nöjd med det val du gjort. Detta utgår från att du inser att med så många valmöjligheter fanns det säkert många andra val som hade varit bättre. På så sätt är det inte välfärdshöjande utan får motsatt effekt. Alltför många val ger alltså i detta resonemang mer problem än nytta. Detta hävdar till exempel forskaren Barry Schwartz som är professor i psykologi och ekonomi vid Swarthmore College.

Samma mönster kan skönjas i en studie gjord av OECDOECD: där man tittat på ett antal länder som infört valfrihet inom delar av pensionssystemet, däribland Sverige. De studerade antal valmöjligheter och jämförde med hur många som gjorde aktiva val. De tittade också på hur många som avstod från att göra ett val och som valde det standardalternativ som erbjöds. De kom fram till att antalet aktiva val minskade med antal valmöjligheter i de här länderna.

Men vad de framförallt kom fram till var att resultatet till stor del var beroende av hur valen presenterades och vilken information som man fick när man skulle göra dem.

Boven är bristen på bra information

Forskaren Benjamin Scheibehenne på Basels Universitet i Schweiz är inne på samma sak. Han säger att det snarare handlar om informationen som man har att tillgå när man ska göra sitt val. Han och hans forskarkollegor hävdar att den här ’allförmånga-val-effekten’ infinner sig när valen skiljer sig på alltför många områden, men infinner sig inte när valen skiljer sig på få områden.

Vin till middagen och en blandfond

Just den här informationsbiten är väldigt olika beroende på jämförelseområde. Enligt DN kan man handla el från 133 olika elhandelsbolag och där bland 2 962 olika avtal. Du kan välja mellan 799 olika premiepensionsfonder. Du som studerar kan välja mellan 6 400 program och kurser. Det finns 1000 olika gymnasieskolor med olika inriktning. 220 utövare av hemtjänst. 30 marmeladsorter och 90 varianter av hårt bröd. Samt 587 olika ölsorter på Systemet. Inom vilket område har du svårast att välja och var finner du att informationen är lättast att tillgå?

Oavsett vad du personligen anser om alla val som finns så kan man konstatera följande: Vissa val kräver mer av dig som konsument än andra. Vissa val är roligare att göra än andra. Vissa val tar längre tid än andra. Och vissa val får större effekt än andra. Men hela livet går ut på att välja. Skulle verkligen alternativet vara att föredra?

Noter:
Dagens Nyheter, Thomas Lerner, Konsten att välja, Acceptera dina val, Publicerad 2011-03-30 Greifeneder, R., Scheibehenne, B. & Kleber, N.(2010). Less may be more when choosing is difficult: Choice complexity and too much choice. Acta Psychologica, 133, 45-50. Schwartz, Barry., The Paradox of Choice, http://www.youtube.com/watch?v=VO6XEQIsCoM Tapia, W. and J. Yermo (2007), "Implications of Behavioural Economics for Mandatory Individual Account Pension Systems", OECDOECD: Working Papers on Insurance and Private Pensions, No. 11, OECDOECD: Publishing. doi:10.1787/103002825851
The New York Times, Shortcuts, Alina Tugend, Published: February 26, 2010.

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.