Kod styr börsbolag

Publicerad: 2007-02-13

Bolagsstyrningskoden är en uppsättning förhållningsregler för börsnoterade företagföretag: med syftet att öka insynen i hur bolagen styrs. Med god bolagsstyrningbolagsstyrning: ökar näringslivets effektiviteteffektivitet:, vilket främjar förutsättningarna för tillväxttillväxt: i den svenska ekonomin.

Under 1990-talet blev flera stora företagsskandaler kända runt om i världen. Amerikanska energibolaget Enron gömde förluster på mångmiljardbelopp samtidigt som det rapporterade om höga vinster; italienska livsmedelskoncernen Parmalat förfalskade bokföring, skrev falska fakturor och skapade skalbolag i skatteparadis – för att nämna några exempel.

Skandalerna fick till följd att allmänhetens förtroende för finansmarknaden och de börsnoterade bolagen sjönk.

För att återställa finansmarknadens anseende började ledande aktörer utforma riktlinjer för självreglering som skulle öka genomlysningen och aktieaktie:ägarnas kontroll. De förhållningsregler som togs fram, och som numera är en del av regelverket för börsnoterade bolag, kallas bolagsstyrningskod eller corporate governancecorporate governance:.

I december 2004 fastställdes den svenska koden för bolagsstyrningbolagsstyrning:. Koden ska sedan den 1 juli 2005 tillämpas av alla större företagföretag: noterade på Stockholmsbörsen och ingår som en del i Stockholmsbörsens noteringsavtal.

Bolagsstyrningskoden ska säkerställa att företagen drivs med sina ägares intresse som främsta ledstjärna. Den omfattar bland annat hur styrelsemedlemmar nomineras, hur styrelsearbetet bedrivs och vilken ersättning som utgår till vd och övriga ledande befattningshavare. Koden bygger på principen ”följ eller förklara”, vilket innebär att ett företagföretag: kan välja att avstå från att följa vissa regler i koden om det har särskilda skäl till det. Ett avsteg måste dock alltid förklaras. Företagen ska också varje år redogöra för hur det tillämpat koden i en så kallad bolagsstyrningsrapport.

Bolagsstyrningskoden bidrar till ökad effektivitet

Förtroendet för finansmarkanden har till stor del återställts. Bland annat tack vare de noggrant utformade och uppföljda bolagsstyrningskoderna. Domar har också fallit i många av de mål som blev resultatresultat: av finansskandalerna. Enrons förre vd Jeffrey Skilling fick till exempel ett av de hårdaste straff som någonsin utdömts i USA för ekonomisk brottslighet.

I och med att bolagsstyrningskoden bidrar till ökat förtroende för börsföretagen hos allmänheten och den internationella kapitalmarknaden, hjälper det till att skapa bättre förutsättningar för det svenska näringslivetnäringslivet:. God bolagsstyrningbolagsstyrning: bidrar till näringslivets effektiviteteffektivitet: och därmed till bättre förutsättningar för ökad tillväxttillväxt: i den svenska ekonomin.

Europeiska och nordiska koder

I dag har de allra flesta länderna i Europa infört koder för noterade bolag och där ingår i många fall förhållningsregler för bolagsstyrningbolagsstyrning: i det juridiska ramverket för noterade bolag.

Bolagen på den nordiska börsen påverkas av en eller flera koder som gäller i Danmark, Finland och Sverige. Även Norge har en kod även om de inte är med på den nordiska börsen. Den svenska koden är mycket mer detaljerad och omfångsrik än de övriga nordiska ländernas koder, särskilt i jämförelse med den finska koden.

EUEU:-kommissionenkommissionen: har sagt att att de inte ser något behov av en gemensam bolagsstyrningskod på EUEU:-nivå. De kommer därför inte att verka för att harmonisera medlemsstaternas nationella bolagsstyrningskoder. De vill istället skapa EUEU:-regler på enskilda områden där de anser att det finns behov. Ett exempel på detta var 2004 då KommissionenKommissionen: beslöt om en rekommendation om ersättningar till ledande befattningshavare.

I Sverige förvaltar Kollegiet för Svensk BolagsstyrningBolagsstyrning: den svenska bolagsstyrningskoden genom att följa upp hur koden fungerar för de berörda bolagen, informera om hur koden ska tillämpas och göra förtydliganden och justeringar. Kollegiet ingår i Föreningen för god sed på värdepappersmarknaden, där samtliga organ för näringslivets självreglering inom detta område samlats.

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.