Fattigdom - internationellt

Senast uppdaterad: 2026-06-09

På Lång sikt:lång sikt har den materiella och sociala fattigdomen minskat i EU:EU. I samband med inflations- och energikrisen 2022 ökade den dock i flera medlemsländer, däribland Sverige. Trots ökningen tillhör Sverige fortfarande de EU-länder som har lägst fattigdom enligt detta mått.

Materiell och social fattigdom

Eurostat:Eurostat mäter varje år materiell och social fattigdom i Europa genom undersökningen EU:EU-SILC. Där får människor uppge om de har råd med sådant som anses ingå i en grundläggande levnadsstandard. Frågorna handlar bland annat om möjligheten att betala oförutsedda utgifter, ta en veckas semester per år, betala räkningar i tid och hålla bostaden tillräckligt varm. Undersökningen omfattar totalt 13 indikatorer. Om en person uppger att denne inte har råd med minst fem av dessa klassas personen som materiellt och socialt fattig.

I Sverige uppgav 6,9 procent av befolkningen att de levde i materiell och social fattigdom år 2025, vilket motsvarar cirka 729 000 personer.

Stora skillnader i fattigdom mellan EU-länderna

EU:EU-genomsnittet för andelen av befolkningen som levde i materiell och social fattigdom var 12 procent år 2025. Högst var andelen i Grekland, Rumänien och Bulgarien. I Grekland levde 30,1 procent av befolkningen i materiell och social fattigdom. Lägst var andelen i Kroatien, Polen och Slovenien. Kroatien hade den lägsta andelen på 4,4 procent.

Sedan 2016 har den materiella och sociala fattigdomen i EU:EU minskat från 16,4 till 12 procent. Utvecklingen kan till stor del förklaras av att flera medlemsländer haft en stark ekonomisk utveckling under perioden. I Rumänien och Bulgarien har andelen som lever i materiell och social fattigdom halverats mellan 2016 och 2025. Från omkring hälften av befolkningen till omkring en fjärdedel.

Sverige har däremot utvecklats i motsatt riktning. Andelen som levde i materiell och social fattigdom ökade från 3,0 procent 2016 till 6,9 procent 2025. Den största ökningen skedde i samband med inflations- och energikrisen 2022. Mellan 2022 och 2025 steg andelen från 3,5 till 6,9 procent.

Flera sätt att mäta fattigdom

I Sverige används tre mått för att mäta fattigdom. Förutom materiell och social fattigdom, används mått på absolut och relativ fattigdom, som baseras på individers inkomster.

Historiskt har dessa mått i stort sett utvecklats i samma riktning. Under de senaste åren har dock det absoluta måttet minskat samtidigt som den materiella och sociala fattigdomen har ökat. En möjlig förklaring är att människors upplevelse av den egna ekonomin påverkas av fler faktorer än den faktiska inkomsten. Inflation:Inflation, ekonomisk osäkerhet och jämförelser med den egna tidigare levnadsstandarden kan exempelvis påverka hur människor bedömer sin ekonomiska situation. För att få en mer nyanserad bild av hur fattigdomen ser ut i ett land är det därför viktigt att studera flera olika mått.

Globalt används även måttet extrem fattigdom, som mäter andelen människor som lever på mindre än 2,15 dollar per dag. Andelen är högst i Afrika söder om Sahara.