Vad är växthusgaser?
Senast uppdaterad: 2026-04-27
Växthusgaser:Växthusgaser är ett samlingsord för de gaser som bidrar till en förstärkt växthuseffekt. Växthuseffekten:Växthuseffekten är den värme som atmosfären förser jorden med. Totala utsläpp av växthusgaser innefattar utsläpp av gaser som Koldioxid:koldioxid, Metan:metan, Dikväveoxid:dikväveoxid, samt mindre förekommande men kraftfulla växthusgaser, såsom F-gaser.
All Energi:energi som värmer jorden kommer från solljus. Det ljus som når atmosfären har generellt för hög energi för att absorberas. Stora delar av solljuset når därför ned till jordytan. Energin som når jordytan absorberas och återsänds som värmestrålning mot rymden. Vissa ämnen, så kallade Växthusgaser:växthusgaser, kan absorbera värmestrålningen och skicka ut den i olika riktningar. En del energi skickas ut till rymden och en del tillbaka till jorden. Denna process kallas Växthuseffekten:växthuseffekten och är nödvändig för liv på jorden. Utan växthuseffekten hade medeltemperaturen på jorden varit ca 35 grader kallare. Det är mindre än 1 procent av gaserna i atmosfären som är växthusgaser. De fyra växthusgasutsläppen som bidrar mest är Koldioxid:koldioxid, Metan:metan, Dikväveoxid:dikväveoxid och F-gaser:
Koldioxid:Koldioxid (CO2) är den växthusgas som släpps ut vid förbränning av Fossila bränslen:fossila bränslen. Koldioxid är den starkaste bidragande orsaken till den globala uppvärmningen. Sedan förindustriell tid har koldioxidhalten i luften ökat med cirka 50 procent. Läs mer om den globala uppvärmningen här .
Metan:Metan (CH4) är en växthusgas som är kraftigare än Koldioxid:koldioxid. Över en 100-årsperiod genererar ett ton metan 28 gånger mer uppvärmning än ett ton koldioxid, bortsett från indirekt uppvärmning. Indirekt uppvärmning avser processer där en förändring i klimatet påverkar andra delar av systemet, vilket i sin tur påverkar klimatet ytterligare. Utsläppen av metan kommer ifrån jordbruk, utsläpp av fossilgas (Naturgas:naturgas) eller nedbrytning i deponi. Sedan förindustriell tid har metanhalten i luften ökat med cirka 150 procent. Det är estimerat att den här ökningen står för 20 till 30 procent av den globala uppvärmningen sedan industriella revolutionen.
Dikväveoxid:Dikväveoxid (N2O), även känd som lustgas, är en växthusgas som släpps ut från både naturliga och mänskliga källor. Den naturliga produktionen av dikväveoxid kommer främst från bakterier i jorden och i vattenmiljöer. Mänskliga aktiviteter som bidrar till utsläppen inkluderar jordbruk, användning av konstgödsel, förbränning av Fossila bränslen:fossila bränslen, och vissa industriella processer. Dikväveoxid är en betydligt kraftigare växthusgas än Koldioxid:koldioxid, med en uppvärmningseffekt nästan 300 gånger större per molekyl över en 100-årsperiod.
Fluorerade gaser (F-gaser) som HFC:er, PFC:er och SF6 är konstgjorda Växthusgaser:växthusgaser, främst använda inom industrin och i produkter som kylmedel, brandsläckare och isoleringsmaterial. Dessa gaser har en mycket högre värmefångande förmåga än Koldioxid:koldioxid, med vissa F-gaser upp till tusentals gånger starkare. Trots att de är mindre vanliga än andra växthusgaser, är deras långlivade natur och starka växthuseffekt orsak till oro, då de kan bidra till den globala uppvärmningen om de släpps ut i atmosfären.
Det finns även andra viktiga Växthusgaser:växthusgaser. Vattenånga är den största växthusgasen och står för en stor del av den naturliga Växthuseffekten:växthuseffekten, ofta runt 75 procent. Mängden vattenånga i atmosfären påverkas inte direkt av människan, utan styrs främst av temperaturen. När temperaturen ökar kan luften hålla mer vattenånga, vilket leder till mer avdunstning. Människan påverkar därför mängden vattenånga indirekt genom att värma klimatet via utsläpp av växthusgaser.