Vad är växthusgaser?

Senast uppdaterad: 2024-01-02

VäxthusgaserVäxthusgaser: är ett samlingsord för de gaser som bidrar till en förstärkt växthuseffekt. VäxthuseffektenVäxthuseffekten: är den värme som atmosfären förser jorden med. De fyra växthusgasutsläppen som bidrar mest till växthuseffektenväxthuseffekten: är koldioxidkoldioxid:, metanmetan:, dikväveoxiddikväveoxid: och F-gaser.

All energienergi: som värmer jorden kommer från solljus. Det ljus som når atmosfären har generellt för hög energienergi: för att absorberas. Stora delar av solljuset når därför ned till jordytan. Energin som når jordytan absorberas och återsänds som värmestrålning mot rymden. Vissa ämnen, så kallade växthusgaserväxthusgaser:, kan absorbera värmestrålningen och skicka ut den i olika riktningar. En del energienergi: skickas ut till rymden och en del tillbaka till jorden. Denna process kallas växthuseffektenväxthuseffekten: och är nödvändig för liv på jorden. Utan växthuseffektenväxthuseffekten: hade medeltemperaturen på jorden varit ca 35 grader kallare. Det är mindre än 1 procent av gaserna i atmosfären som är växthusgaserväxthusgaser:. De fyra växthusgasutsläppen som bidrar mest är koldioxidkoldioxid:, metanmetan:, dikväveoxiddikväveoxid: och F-gaser:

• KoldioxidKoldioxid: (CO2) är den växthusgas som släpps ut vid förbränning av fossila bränslenfossila bränslen:. KoldioxidKoldioxid: är den starkaste bidragande orsaken till den globala uppvärmningen. Sedan förindustriell tid har koldioxidhalten i luften ökat med cirka 50 procent. Läs mer om den globala uppvärmningen här .
• MetanMetan: (CH4) är en växthusgas som är 100 gånger kraftigare än koldioxidkoldioxid:. Utsläppen av metanmetan: kommer ifrån jordbruk, utsläpp av fossilgas (naturgasnaturgas:) eller nedbrytning i deponi. Sedan förindustriell tid har metanhalten i luften ökat med cirka 150 procent. Det är estimerat att den här ökningen står för 20 till 30 procent av den globala uppvärmningen sedan industriella revolutionen.
• DikväveoxidDikväveoxid: (N2O), även känd som lustgas, är en växthusgas som släpps ut från både naturliga och mänskliga källor. Den naturliga produktionen av dikväveoxiddikväveoxid: kommer främst från bakterier i jorden och i vattenmiljöer. Mänskliga aktiviteter som bidrar till utsläppen inkluderar jordbruk, användning av konstgödsel, förbränning av fossila bränslenfossila bränslen:, och vissa industriella processer. DikväveoxidDikväveoxid: är en betydligt kraftigare växthusgas än koldioxidkoldioxid:, med en uppvärmningseffekt nästan 300 gånger större per molekyl över en 100-årsperiod.
• Fluorerade gaser (F-gaser) som HFC:er, PFC:er och SF6 är konstgjorda växthusgaserväxthusgaser:, främst använda inom industrin och i produkter som kylmedel, brandsläckare och isoleringsmaterial. Dessa gaser har en mycket högre värmefångande förmåga än koldioxidkoldioxid:, med vissa F-gaser upp till tusentals gånger starkare. Trots att de är mindre vanliga än andra växthusgaserväxthusgaser:, är deras långlivade natur och starka växthuseffekt orsak till oro, då de kan bidra till den globala uppvärmningen om de släpps ut i atmosfären.

Det finns även andra viktiga växthusgaserväxthusgaser: som vatten:

• Vatten är den största växthusgasen och står för 75 procent av den totala växthuseffektenväxthuseffekten:. Hur mycket vattenånga som finns i atmosfären är inget vi människor påverkar direkt, utan den är beroende av temperatur. Vid högre temperaturer avdunstar mer vatten från jordytan och mängden vattenånga i atmosfären ökar.

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.