Vad kostar ett jobb?
Publicerad: 2016-02-18
När ett företag anställer en ny medarbetare ökar alltid kostnaderna, men vad krävs egentligen för att få täckning för dessa? En enkel överslagsberäkning visar att omsättningen måste öka långt mer än att bara kompensera för ökade personalkostnader.
För att en ICA-handlare ska ha råd att anställa en ny medarbetare måste omsättningen öka. Något som är lätt att glömma i överslagsberäkningar är att det inte bara är personalkostnaderna som stiger utan även kostnaderna för inköpta varor. För en ICA-handlare innebär ökad omsättning att fler paket pasta, flingor och bröd måste säljas, vilket också betyder att de måste köpas in. För att företaget ska fortsätta vara lönsamt måste den ökade omsättningen täcka både de utökade personalkostnaderna och den högre kostnaden för inköpta varor.
Genom att utgå från SCB:s databas över företagens ekonomi kan man beräkna vilka omsättningskrav som en månadslön på 20 000 kronor ställer på företag i olika branscher. Beräkningen visar hur mycket omsättningen måste öka för att täcka lönekostnaden och varukostnaden. Fasta kostnader som hyra lämnas utanför.
Föga förvånande finns stora skillnader mellan omsättningskraven beroende på bransch. I branscher som främst levererar tjänster är omsättningskraven lägre. Till exempel måste omsättningen inom restaurangbranschen öka med cirka 50 000 kronor för att täcka en lön på 20 000, medan motsvarande summa för dagligvaruhandeln är hela 140 000 kronor. Skillnaden består i att varukostnader utgör närmare 80 procent av omsättningen inom dagligvaruhandeln medan de endast uppgår till 40 procent inom restaurang.
Denna förenklade kalkyl tar endast hänsyn till varukostnader. Andra rörliga kostnader som transport- och fraktkostnader stiger rimligen också när verksamheten expanderar men exkluderas eftersom de i SCB:s data inte går att skilja från fasta kostnader såsom hyra.
Marginalerna måste upprätthållas
Utöver ökade personal- och varukostnader måste även rörelsemarginalen upprätthållas. Rörelsemarginalen visar hur stor andel av företagets omsättning som blir kvar till att finansiera verksamheten, betala skatt och dela ut vinst. En fallande rörelsemarginal visar på en sviktande lönsamhet. Det är därför rimligt att vid en nyanställning sikta på att åtminstone behålla samma rörelsemarginal vilket är utgångspunkten för beräkningarna.
Nu har de flesta företagare inte någon exakt kalkyl på förhand. Att driva företag är att ta en risk. Ingen kan med säkerhet säga om en satsning kommer att ge den förväntade avkastningen eller inte och på längre sikt måste även fasta kostnader täckas. Uppställningen ska därför inte ses som någon exakt beräkning utan som ett exempel på vilka krav som en nyanställning ställer på verksamheten.
Löneökningar ställer kvar på omsättningen
Baserat på nyanställningskalkylen kan man också göra en beräkning över hur en förändrad lönenivå påverkar omsättningskravet. En sådan beräkning visar att om lönen för en anställd i dagligvaruhandeln höjs med 1 000 kronor måste omsättningen öka med omkring 7 000 kronor för att få täckning för de ökade rörliga kostnaderna samtidigt som lönsamheten inte försämras.
Avrundningarna har i exemplet gjorts uppåt till närmaste femhundring. Det kan tyckas onödigt grovt men syftet är att tydliggöra att det handlar om en tumregel och inte en exakt kalkyl. Beräkningarna är till för att skapa en uppfattning om vilka krav som ställs på omsättningen när personalkostnaderna ökar och ska inte förväxlas med en investeringskalkyl.
Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.