Riksbankens reserver
Senast uppdaterad: 2026-02-05
År 2025 uppgår Riksbankens reserver till totalt 688,9 miljarder kronor. Det motsvarar nästan 10 procent av Sveriges BNP:BNP. Reserverna består främst av utländsk Valuta:valuta och guld, och fungerar som en ekonomisk buffert. De kan till exempel användas för att ge stöd till banker vid en ekonomisk kris eller för att ingripa på valutamarknaden om kronan påverkas kraftigt. Reserverna innehåller också tillgångar som gör det möjligt för Sverige att delta i Internationella valutafondens (IMF:IMF) internationella utlåning.
Den största delen av Riksbankens reserver är valutareserven, det vill säga tillgångar i utländsk Valuta:valuta. Den står för mer än hälften av reserverna. Därefter kommer guldreserven, som utgör omkring 20 procent. Därutöver ingår internationella reservtillgångar som är kopplade till Sveriges medlemskap i Internationella valutafonden (IMF:IMF) som vid behov kan användas för att snabbt få tillgång till utländsk Valuta:valuta.
Vad används Riksbankens reserver till?
Riksbankens reserver fungerar som en ekonomisk buffert. Om ekonomin utsätts för stora påfrestningar ska reserverna fungera som en säkerhet för Riksbanken:Riksbanken att agera. Till exempel ska Riksbanken:Riksbanken kunna förse banker med ekonomiskt stöd eller ingripa på valutamarknaden om kronan rör sig kraftigt. Det senare sker genom att Riksbanken:Riksbanken köper eller säljer kronor för att påverka växelkursen. En del av reserverna gör också att Sverige kan delta i IMF:IMF:s internationella utlåning. Utöver en ekonomisk buffert ska reserverna samtidigt förvaltas på ett sätt som ger tillräcklig Avkastning:avkastning för att finansiera Riksbankens löpande verksamhet.
Riksbanken:Riksbanken har vid flera tillfällen använt sina reserver, bland annat under den globala finanskrisen 2008-2009, då svenska banker fick tillgång till dollar och Euro:euro för att klara sina internationella åtaganden.
Fördelningen mellan olika delar av reserverna har förändrats över tid. Det beror bland annat på hur Riksbanken:Riksbanken bedömer behovet av beredskap, särskilt vid finansiella kriser. Även internationella beslut inom IMF:IMF och utvecklingen av växelkurser och guldpriser påverkar hur fördelningen ser ut.
Valutareserven
Valutareserven utgör den största delen av Riksbankens reserver och består av tillgångar i utländsk Valuta:valuta, främst statsobligationer och Pengar:pengar på bankkonton. Riksbanken:Riksbanken bestämmer hur valutareserven ska vara sammansatt och vilka valutor den ska bestå av. Reserverna ska placeras med låg risk för att snabbt kunna användas vid behov.
Värdet på valutareserven påverkas av hur valutakurserna utvecklas. När kronan försvagas ökar värdet, och när kronan stärks minskar det. För att minska risken för stora värdeförändringar har Riksbanken:Riksbanken valt att valutasäkra omkring en fjärdedel av valutareserven. Det gör Riksbanken:Riksbanken genom att tillfälligt minska sitt direkta innehav av utländsk Valuta:valuta och samtidigt ingå avtal med andra aktörer som gör att Riksbanken:Riksbanken ändå har tillgång till samma Valuta:valuta vid behov, så kallade valutaswappar.
Guldreserven
Precis som många andra centralbanker runt om i världen äger Riksbanken:Riksbanken guld. Guldreserven är till stor del ett arv från en äldre tid, då Riksbanken:Riksbanken var skyldig att kunna lösa in sedlar och mynt mot guld. Idag utgör guldet i stället en del av Riksbankens reserver.
För att minska säkerhetsriskerna förvaras guldet på flera olika centralbanker i världen, bland annat hos Bank of England i Storbritannien, där världens största guldmarknad finns. Det gör att en stor del av guldet snabbt kan användas eller säljas vid behov.
Guld är en Råvara:råvara som handlas på både en råvarubörs och en fysisk Marknad:marknad, där priset bestäms av Utbud:utbud och Efterfrågan:efterfrågan. Värdet på guld utvecklas ofta annorlunda än värdet på tillgångar i utländsk Valuta:valuta. På så sätt bidrar guldet till att jämna ut svängningar i det totala värdet på Riksbankens reserver.