Artikel
Lönerna har inte ökat inkomstspridningen
Publicerad 2017-01-20 av Frida Nannesson
Lön:Lön och Inkomst:inkomst är två olika saker. Trots det blandas begreppen ofta ihop i samhällsdebatten, framförallt när det handlar om inkomstskillnader mellan olika grupper. Inkomsternas spridning har nämligen ökat sedan 1980-talet, men det är inte lönespridningen som drivit utvecklingen.
För en Arbetstagare:arbetstagare utan något stort innehav av aktier, och som inte sålt en bostad med Vinst:vinst det senaste året, är ordet Lön:lön ofta synonymt med Inkomst:inkomst. För större delen av befolkningen går det dock inte att sätta likhetstecken mellan Inkomst:inkomst och Lön:lön. 18 procent av befolkningen är pensionärer som får sin Inkomst:inkomst via pensionen, 5 procent är studenter som får sin Inkomst:inkomst från studiemedel, en del är sjuka, andra är driver eget bolag. Bara 44 procent av befolkningen får Lön:lön från en anställning och av dem har många även andra inkomstkällor, till exempel Avkastning:avkastning från fonder, föräldrapenning eller sjukpenning.
Eftersom de flesta får sin Inkomst:inkomst från fler källor än lönekuvertet kan det tyckas märkligt att löneinkomster ofta likställs med hushållens totala inkomster. Särskilt missvisande blir det i debatten om inkomstfördelningens utveckling där det ofta påstås, direkt eller indirekt, att den ökade inkomstspridningen i Sverige har drivits av ökad Lönespridning:lönespridning. Då lönespridningen inte har ökat under det senaste decenniet är det andra faktorer som har lett till större inkomstspridning.
Inkomstspridningen har ökat
Att inkomstspridningen i Sverige har ökat kan bland annat ses om man följer Gini-koefficientens utveckling. Gini-koefficienten är ett mått som visar hur fördelningen av disponibla inkomster ser ut i en ekonomi, det vill säga den Inkomst:inkomst man har kvar efter skatter och transfereringar. Om alla i en ekonomi har exakt samma disponibla Inkomst:inkomst ligger Gini-koefficienten på 0 eftersom det inte finns några skillnader i fördelningen av resurser. Det andra extremfallet är att en person äger allt, då ligger Gini-koefficienten på 1 eftersom fördelningen av resurser är maximalt ojämlik. Båda dessa extremfall är teoretiska och i verkligheten ligger alla länder någonstans mitt emellan. I Sverige var Gini-koefficienten som lägst under 1980-talet men har därefter ökat. I jämförelse med övriga OECD:OECD-länder har Sverige gått från att vara ett av de länder där skillnaderna i disponibla inkomster varit minst till att ligga något lägre än genomsnittet .
Vad driver den ökande spridningen?
För att ta reda på vad som har drivit den ökade inkomstspridningen har forskare i en rapport från SNS delat upp Gini-koefficienten i olika beståndsdelar: arbetsinkomst, kapitalinkomst, företagarinkomst, transfereringar och skatter. Arbets- och företagarinkomst är den Lön:lön man får som anställd eller egenföretagare, kapitalinkomst kan till exempel vara överskott från en bostadsförsäljning eller aktier. Eftersom olika personer tjänar olika mycket bidrar dessa delar till att Gini-koefficienten ligger över 0. Däremot drar skatter och transfereringar ner värdet på Gini-koefficienten eftersom pensioner, sjukersättning, studiebidrag och liknande gör att de som saknar Inkomst:inkomst från förvärvsarbete eller Kapital:kapital ändå har en inkomstkälla. Pengar:Pengar går från hög- till låginkomsttagare.
I diagrammet nedan visas de olika komponenternas Bidrag:bidrag till den totala Gini-koefficienten. Arbetsinkomster är den variabel som påverkar inkomstfördelningen mest, men dess Bidrag:bidrag har varken ökat eller minskat i någon nämnvärd utsträckning de senaste 40 åren. Inte heller transfereringarnas eller företagarinkomsternas Bidrag:bidrag har förändrats under tidsperioden. Istället är det kapitalinkomsternas utveckling som har lett till att inkomstspridningen har ökat. Kapitalinkomsterna ligger i stort sett bakom hela uppgången av Gini-koefficienten sedan 1990-talet.
Inkomstspridningen har alltså inte ökat på grund av löneutvecklingen utan i huvudsak som ett Resultat:resultat av ökade kapitalinkomster. Det betyder dock inte att inkomstskillnaderna behöver vara ett problem. Internationellt sett är inkomstspridningen i Sverige fortsatt relativt låg och om man till exempel skulle öka beskattningen på kapitalinkomster finns det risk att jobbtillväxten stannar av eftersom det då blir mindre lönsamt att driva Företag:företag. På sikt skulle detta kunna få negativa konsekvenser eftersom ett av de mest effektiva sätten att minska inkomstspridningen är att få folk att gå från bidragsförsörjning till arbete.
