Artikel

Klipp dig och skaffa dig ett jobb! Eller?

Publicerad 2009-09-23 av Alexandra Stråberg

Den höga ungdomsarbetslösheten i Sverige har skapat stora rubriker här hemma. Orsakerna till de höga nivåerna har diskuterats och stelheter på Arbetsmarknaden:arbetsmarknaden och för höga ingångslöner har presenterats som skäl. Utan att förringa betydelsen av dessa kan det vara intressant att också titta på andra socioekonomiska och kulturella förklaringar.

I en rapport från Bureau of Labor Statistics, BLS, i USA jämför man 13 länders nivåer på ungdomsarbetslöshet och går igenom ett antal förklaringsteser för respektive lands utveckling och nivåer åren 1980-2007. Siffrorna är tagna från OECD:OECD och är nästintill jämförbara. Sveriges siffror är justerade så att studenter som hellre vill arbeta ingår i arbetslöshetssiffrorna men siffrorna är däremot inte justerade för Sveriges något avvikande åldersintervall. Detta gör dock inte resultatet mindre intressant. I studien går man igenom ett antal möjliga förklaringar till de höga nivåerna för ungdomsarbetslösheten. Några av dem kanske lite okonventionella.

Ungdomar drabbas hårdare vid kriser

För alla länder i jämförelsen stämmer tesen att ungdomar är mer känsliga för ekonomiska svängningar än andra åldersgrupper. Det beror inte överraskande på deras brist på erfarenhet och att de är nya på Arbetsmarknaden:arbetsmarknaden. Detta gör dem mer sårbara vid nedskärningar och inte lika intressanta vid nyanställningar. Unga har också liten erfarenhet av själva aktiviteten ’att söka jobb’.

Andelen arbetslösa under 25 år och mellan 25-74 år

Källa: Eurostat:Eurostat, harmoniserade och juserade nivåer.

Vid ekonomiska fluktuationer sätts arbetsmarknadens flexibilitet och möjlighet för omställning på hårda prov. Sanningen är att efter varje Lågkonjunktur:lågkonjunktur har en allt större grupp ungdomar fortsatt vara arbetslösa.

Ordnad försörjning gör jobbsökande mindre akut

Eftersom många unga bor hemma så har de inte samma ekonomiska incitament att ta ett jobb. De har inga stora utgifter som hyra eller höga bostadslån och har därför mindre att förlora på att inte ha ett jobb. Detta kan bli lite av ett moment 22-problem. Unga som inte har ett jobb måste bo hemma eftersom de inte kan försörja sig. Men bor de hemma så avtar de ekonomiska incitamenten att ta ett jobb. Med tanke på att antalet barn per familj i västvärlden är lågt ökar möjligheterna för föräldrar att låta barnen bo hemma.

Sveriges siffror ter sig väldigt modesta i jämförelse. I Boverkets nysläppta rapport kommer de fram till att 44 procent av unga mellan 18-26 år bor hemma hos sina föräldrar. Av dessa är det endast 1 av 4 som betalar något hemma. Det kan alltså vara så att föräldrarnas inställning till jobb och försörjning bidrar till att unga inte söker jobb i samma grad som de annars hade gjort. Å andra sidan hjälper föräldrarna till med barnens försörjning innan de fått jobb, vilket är positivt då de kanske inte behöver dra på sig höga studieskulder. Men kanske fanns det mer av en ’Klipp dig och skaffa dig ett jobb’- mentalitet hos föräldrarna när levnadsstandarden var lägre.

Vill inte, behöver inte, eller kan inte, flytta till jobb

I den internationella jämförelsen kommer BLS också fram till att unga är mindre rörliga när det gäller att flytta för att få jobb. Detta mönster kommer också fram i Boverkets rapport. Nästan 80 procent av dem som ingick i studien svarar att de inte är beredda att flytta för att få jobb. Ett av skälen till detta är antagligen att de helt enkelt inte behöver flytta för att klara sin försörjning då de bor hemma. Ett annat skäl kan vara att en flytt inte direkt underlättas av den brist på hyreslägenheter som finns i de svenska storstäderna.

Jobb samtidigt som studier

Något som enligt rapporten från BLS är relaterat till nivåerna på ungdomsarbetslösheten är hur många som också arbetar deltid under studierna. Rent logiskt borde det vara så att om man har haft ett jobb vid sidan om studierna så har man på så sätt skapat kontakter och på det sättet fått arbetslivserfarenhet. Å andra sidan kanske studietiden förlängs. Helt säkert är att högre Utbildning:utbildning ger lägre Arbetslöshet:arbetslöshet.

Nederländerna var det land i studien som hade bland det högsta deltagandet i skolan men också i arbetslivet. Där är det mycket vanligt att man jobbar deltid och studerar deltid. Här hamnar Sverige på drygt 10 procent. Här spelar säkerligen CSN:s gränsnivåer på hur mycket man får tjäna per år för att få studiemedel in på hur mycket man väljer att jobba under studietiden. Skälen till dessa gränsnivåer har varit att man ansett att studieprestationerna skulle påverkas negativt av jobb vid sidan av studierna. Men i en dansk undersökning från 2005 visade det sig att studenter som jobbade upp till 20 timmar i veckan hade förre avhopp och högre prestationsgrad än andra. Undersökningen visade också att avhoppen var färre om arbetet var relevant för studierna.

Deltidsjobb ger lägre ungdomsarbetslöshet

Det borde också vara så att de svenska gränsnivåerna har spelat in på typen av extrajobb som studenterna haft. När man inte kan jobba mycket, läs tjäna mycket, är det rimligt att tänka sig att de jobb som studenter kan ta inte är de mest kvalificerade och kanske heller inte de mest relevanta för utbildningen de genomgår. Detta gör att de får viss arbetslivserfarenhet men antagligen inte helt väsentlig sådan.

För de länder i studien där det är vanligt med deltidsjobb samtidigt som studierna är också ungdomsarbetslösheten låg och tvärtom.

Andel studenter som arbetar deltid samt andel arbetslösa under 25 år

Källa: Bureau of Labor Statistics
Not:Deltidsanställda studenter som andel av totala antalet studenter 15-24 år. * Avser 2006, ** avser 2007

Tilläggas bör att dessa gränsvärden för inkomster under studietiden höjts kontinuerligt under ett antal år och att gränsvärdet för just lånedelen ska tas bort helt 2011.

Generation av vilja

Svenska ungdomar bor inte hemma i någon speciellt stor omfattning jämfört med unga i de andra länderna i studien. Men de är heller inte så intresserade av att flytta till orter där fler jobb finns. Ett av skälen till detta kan vara att de flesta unga som bor hemma hos sina föräldrar sällan behöver betala för sig. En tolkning av detta är att västvärldens unga har möjlighet att vänta på det jobb de vill ha utan att känna sig ekonomiskt tvingade att ta vilket jobb som helst. Ett så kallat i-landsproblem. Det är dock svårt att definiera storleken på detta problem och det är knappast hela svaret på de höga nivåerna på ungdomsarbetslösheten i Sverige.

Men faktum kvarstår, unga har det svårt att ta sig in på Arbetsmarknaden:arbetsmarknaden. Även om de flyttar hemifrån, jobbar samtidigt som studierna och ’klipper sig’ så innebär sannolikt stelheterna på arbetsmarknaden och de höga ingångslönerna att de har svårt att ta sig in.