Artikel
Hög lön eller ingen lön
Publicerad 2012-01-10 av Alexandra Stråberg
I år kommer sannolikt Sverige börja känna av krisen på allvar. Kriser är inte roliga för någon men vi vet att ekonomin går upp och ner. Ungdomsarbetslösheten har dessvärre en tendens att inte gå ner efter att den gått upp. Detta är en indikation på att problemet inte är konjunkturellt utan strukturellt.
I Sverige har vi 120 000 ungdomar som är arbetslösa och drygt 200 000 över 25 år som är arbetslösa. Den ena gruppen har till stor del viss erfarenhet sedan tidigare jobb och referenser att ta med sig till anställningsintervjun. De i den andra gruppen har sällan referenser och är helt nya på arbetsmarknadenarbetsmarknaden:. Det grupperna har gemensamt är att de båda kommer att öka i år när krisen slår mot Sverige. Det som skiljer dem åt är att den ena gruppen inte kommer att minska igen efter krisen.
Unga drabbas hårdare vid kriser
Under och efter varje kris i ekonomin är det självklart att arbetsmarknadenarbetsmarknaden: påverkas. Sysselsättningen går ned och arbetslösheten ökar. När sedan ekonomin återhämtar sig brukar sysselsättningen öka igen och arbetslösheten sjunka. Dock finns ett mönster av att just arbetslösheten för unga inte sjunker ned till samma nivåer igen utan stannar på en högre nivå än tidigare.
Ungdomar är mer känsliga för ekonomiska svängningar än andra åldersgrupper. Det beror inte överraskande på deras brist på erfarenhet och att de är nya på arbetsmarknadenarbetsmarknaden:. Detta gör dem mer sårbara vid nedskärningar och inte lika intressanta vid nyanställningar. I diagrammet nedan syns effekterna på arbetslösheten efter 1990-talets bank- och finanskris och IT-krisen i början på 2000-talet.
Det unika Sverige
I Sverige stämmer det att:
- Vi har en jämförelsevis hög ungdomsarbetslöshet
- Vi har jämförelsevis höga ingångslöner
- Unga drabbas hårdare vid kriser än andra arbetslösa
- I Sverige utgör de mellan 15-24 år 13 procent av befolkningen men 39 procent av alla arbetslösa.
Att Sverige har relativt höga ingångslöner, och att detta är en av förklaringarna till den höga ungdomsarbetslösheten, är tunga aktörer som Konjunkturinstitutet, OECDOECD:, Långtidsutredningen och IFAU överens om.
Kopplingen däremellan går som följer: lönen är kopplad till arbetsinsatsen eller produktiviteten. Någon som har jobbat längre har antagligen högre produktivitetproduktivitet: än någon som är ny på jobbet. Som ung utan arbetslivserfarenhet är det sannolikt att du har lägre produktivitetproduktivitet: men i Sverige är ingångslönerna relativt höga.
Alltså, lönerna matchar i många fall inte produktiviteten. Vad gör man då som arbetsgivarearbetsgivare:? Jo, man anställer någon som kanske kostar lite mer men som då får en lönlön: som matchar dess högre produktivitetproduktivitet:. Detta gör att man kan hävda att om en ung person får jobb så har hon sannolikt en relativt hög lönlön: i relation till sin produktivitetproduktivitet:, eller så får hon som sagt ingen lönlön: alls. Det blir ett problem både för de unga och för arbetsgivarna. För en ung person som får jobb är det självklart inte ett problem men det innebär att väldigt många andra inte får jobb överhuvudtaget. Det är å andra sidan ett väldigt stort problem.
Vad händer i år?
Prognoser är just alltid prognoser. De flesta prognosmakare är överens om att 2012 blir ett ekonomiskt problematiskt år. Många inom särskilt exportindustrin kommer att märka av den lägre efterfråganefterfrågan: från andra länder. Med detta kommer allt det som är vanligt vid ekonomiska lågkonjunkturer: lägre sysselsättningsysselsättning:, högre arbetslöshetarbetslöshet:, lägre konsumtion och så vidare.
Men många tror också att det vänder upp igen 2013, i alla fall blir det nog lite bättre. Det innebär att sysselsättningen kanske börjar ta igen tappet, att arbetslösheten slutar att öka och att människor vågar konsumera igen. Men utifrån rådande förutsättningar kommer dock en stor mängd unga att fortsatt stå utanför arbetsmarknadenarbetsmarknaden:.
Länkar:
OECD om Sveriges ekonomi och arbetsmarknad, november 2011