Arbetade timmar - internationellt
Senast uppdaterad: 2025-10-03
Sedan 1970-talet har antalet arbetade timmar per sysselsatt minskat i nästan alla OECDOECD:-länder. I dag arbetar man flest timmar i Chile och Grekland och Sydkorea. I Danmark och Tyskland är den faktiska arbetstiden som lägst.
Den teoretiska arbetstiden för personer som arbetar heltid i Sverige är 40 timmar per vecka eller 2 080 timmar om året. Den faktiska arbetstiden per sysselsatt är betydligt kortare, det är arbetstid som blir kvar när ledighet, semester, sjukfrånvaro och annan frånvaro som sysselsatta har rätt till enligt lag eller avtal har räknats bort. Under år 2023 uppgick den faktiska arbetstiden per sysselsatt till 1 437 timmar.
Svenskar arbetar i genomsnitt färre timmar per år än i många andra OECDOECD:-länder, bland annat Chile, Grekland och Sydkorea. Även jämfört med andra EUEU:-länder ligger Sverige lågt. År 2023 var genomsnittet för EUEU: 1 607 timmar, vilket är klart högre än den svenska nivån på 1 437 timmar .
I Sverige minskade den faktiskt arbetade tiden under 1970-talet, bland annat till följd av att fler kvinnor gick in i arbetskraften på deltid. En liknande utveckling kunde också observeras i många andra länder under samma period. Under 1990-talet vände utvecklingen och arbetstiden per sysselsatt ökade igen. En förklaring är att ekonomiska kriser ofta leder till ökad osäkerhet på arbetsmarknadenarbetsmarknaden:, vilket gör att de sysselsatta tenderar att ta ut mindre ledighet och ha lägre sjukfrånvaro. Därtill påverkade sammansättningen av arbetskraften, eftersom många av dem som förlorade jobbet under krisen var deltids- eller timanställda.
Statistiken publiceras årligen av OECDOECD: och syftar främst till att följa utvecklingen över tid och identifiera trender i hur mycket det faktiskt arbetas i olika länder. Direkta jämförelser mellan länder ett visst år bör däremot göras med försiktighet. Detta beror på skillnader i datakällor – vissa länder baserar sina uppgifter på arbetskraftsundersökningar, andra på nationalräkenskapernationalräkenskaper:. År 2019 ändrades dessutom beräkningsmetoden för flera länder, då OECDOECD: övergick från att använda nationella arbetskraftsundersökningar till EUEU::s arbetskraftsundersökning. Syftet var att åtgärda metodproblem och skapa mer jämförbara resultatresultat:..