BNP - Sverige

0,9 procent
2021, kv 2

Sveriges bruttonationalproduktBNP, uppgick till 4 983 miljarder kronor 2020, i 2020 års priser. Under 2020 föll BNP med 2,8 procent, jämfört med föregående år. Under det andra kvartalet 2021 steg BNP med 0,9 procent jämfört med föregående kvartal. Jämfört med samma kvartal 2019, det vill säga innan coronakrisen, är BNP i princip oförändrad.  

Bruttonationalprodukten, BNP, beskriver storleken på ett lands ekonomi och beräknas genom att man summerar värdet på alla varor och tjänster som produceras i landet under en viss period, antingen ett kvartal eller ett år. Genom att dividera BNP med antalet invånare, BNP per capita, får man en ungefärlig bild av hur rikt landet är.

2020 uppgick Sveriges BNP till 4 977 miljarder kronor. Internationellt sett är vi den åttonde största ekonomin i EU (2019). USA, som är världens största ekonomi, är 36 gånger större än den svenska.

BNP är också det vanligaste måttet som används för att beskriva ekonomisk tillväxt. Med ekonomisk tillväxt menas en ökning av BNP över tid. För svensk del har BNP ökat med i genomsnitt lite drygt två procent per år sett från 1970 fram till idag. Under denna period har dock Sverige upplevt flera djupa lågkonjunkturer

Ett långvarigt avbrott i tillväxten inträffade under 1990-talets början då BNP minskade tre år i rad. Nästa större nedgång kom i början av 2000-talet när ekonomin först drabbades av IT-kraschen år 2000 och kort därefter av den nedgång som följde i spåren av terroristattackerna den 11 september 2001. 2008 slog sedan den globala finanskrisen till och orsakade en mycket djup nedgång. 2009 krympte Sveriges BNP med över 4 procent, vilket var den största uppmätta nedgången för ett enskilt år sedan 1950.

Efter finanskrisen skedde först en snabb återhämtning med mycket hög tillväxt under 2010, men den tilltagande skuldkrisen i euroområdet gjorde att ekonomin kort därpå åter bromsade in. Skuldkrisen förlängde lågkonjunkturen och det skulle dröja ända tills 2016 innan Sverige åter trädde in i högkonjunktur. Kulmen på denna högkonjunktur nåddes 2018. Först såg det ut att bli en relativt mjuk inbromsning av ekonomin, men under slutet av första kvartalet 2020 slog coronakrisen till och förändrade förutsättningarna totalt och ekonomin gick in i en lågkonjunktur. Under det andra kvartalet 2020 minskade BNP med 7,8 procent jämfört med föregående kvartal. Det var den största nedgången som registrerats under den tid då kvartalsmätningar gjorts från 1980. Sedan dess har BNP återhämtat sig och ligger nu på ungefär samma nivå som innan coronakrisen. Men det innebär att vi fortfarande har tappat den tillväxt som borde varit. Prognoserna är osäkra, inte minst på grund av att det fortfarande är svårt att avgöra hur smittspridningen kommer utvecklas framöver.

Genom att klicka på de mindre diagrammen kan du studera BNP-utvecklingen per kvartal eller på årsbasis. Du kan också välja mellan serier som visar tillväxten i procent eller BNP i kronor. Samtliga serier uttrycks i fasta priser vilket betyder att man har räknat bort prisförändringar eller, lite förenklat, justerat för inflationen. En mer detaljerad genomgång av Sveriges BNP för det senaste året hittar du här. En översikt av den historiska BNP-utvecklingen återfinns här.