Artiklar

Produktivitetstillväxten i näringslivet har varit hög de senaste åren. Det innebär att produktionen per arbetad timme har ökat mer än vanligt. En viktig förklaring är att produktionen har återhämtat sig snabbare än sysselsättningen och antalet arbetade timmar.

Sverige är en liten, handelsberoende ekonomi där företagens förmåga att konkurrera internationellt har stor betydelse för den ekonomiska utvecklingen. Men konkurrensen på världsmarknaden hårdnar, inte minst från Kina.

Ekonomifakta har tagit fram dataunderlaget till Fokus Bäst att leva 2026, där Sveriges 290 kommuner rankas utifrån 33 mått på förutsättningarna att leva i kommunen. Här kan du se kommunernas placeringar i årets ranking och läsa om hur vi har räknat.

Sverige har haft en hög arbetslöshet de senaste åren. Samtidigt är sysselsättningsgraden hög och har ökat över tid. Ökningen har varit särskilt stor bland utrikes födda, där sysselsättningsgraden har stigit betydligt mer än bland inrikes födda sedan tiden före pandemin.

Efter en utdragen lågkonjunktur, präglad av hög inflation, stigande räntor och svag ekonomisk tillväxt, har återhämtningen i svensk ekonomi kommit en bra bit på väg. BNP-tillväxten har tagit fart och hushållens köpkraft har stärkts.

Historiska räntenivåer används ofta för att göra jämförelser över tid. Räntesatsen visar vad det kostar att låna, men säger inte i sig hur stor räntekostnaden är för ett hushåll. Den beror även på hur stora skulder hushållet har.

Den svenska ekonomin har återhämtat sig och tillväxten är nu högre än i USA och flera av Europas största ekonomier. Under andra kvartalet 2026 var Sveriges BNP 2,8 procent högre än samma kvartal året innan. Även EU som helhet växer snabbare än flera av de största medlemsländerna.

Prisutvecklingen under våren visar att många av de varor som traditionellt hör till midsommarbordet har blivit billigare. En viktig förklaring är den halverade matmomsen som infördes den 1 april 2026 för att minska hushållens matkostnader.

Den 1 juni införs nya regler för arbetskraftsinvandring. Förändringarna innebär bland annat att lönekravet för arbetstillstånd höjs från 80 till 90 procent av medianlönen i Sverige. Det motsvarar en höjning från 29 680 till 33 390 kronor i månaden.

Sverige hade under 2024 ett nettoupptag av växthusgaser. Det innebär att skog och mark tillsammans band mer koldioxid än vad som släpptes ut från transporter, industri och andra verksamheter. Nettoupptaget uppgick till omkring sju miljoner ton koldioxidekvivalenter.