Artiklar

Efter en utdragen lågkonjunktur, präglad av hög inflation, stigande räntor och svag ekonomisk tillväxt, har återhämtningen i svensk ekonomi kommit en bra bit på väg. BNP-tillväxten har tagit fart och hushållens köpkraft har stärkts.

Sverige har haft en hög arbetslöshet de senaste åren. Samtidigt är sysselsättningsgraden hög och har ökat över tid. Ökningen har varit särskilt stor bland utrikes födda, där sysselsättningsgraden har stigit betydligt mer än bland inrikes födda sedan tiden före pandemin.

Historiska räntenivåer används ofta för att göra jämförelser över tid. Räntesatsen visar vad det kostar att låna, men säger inte i sig hur stor räntekostnaden är för ett hushåll. Den beror även på hur stora skulder hushållet har.

Den svenska ekonomin har återhämtat sig och tillväxten är nu högre än i USA och flera av Europas största ekonomier. Under andra kvartalet 2026 var Sveriges BNP 2,8 procent högre än samma kvartal året innan. Även EU som helhet växer snabbare än flera av de största medlemsländerna.

Prisutvecklingen under våren visar att många av de varor som traditionellt hör till midsommarbordet har blivit billigare. En viktig förklaring är den halverade matmomsen som infördes den 1 april 2026 för att minska hushållens matkostnader.

Den 1 juni införs nya regler för arbetskraftsinvandring. Förändringarna innebär bland annat att lönekravet för arbetstillstånd höjs från 80 till 90 procent av medianlönen i Sverige. Det motsvarar en höjning från 29 680 till 33 390 kronor i månaden.

Sverige hade under 2024 ett nettoupptag av växthusgaser. Det innebär att skog och mark tillsammans band mer koldioxid än vad som släpptes ut från transporter, industri och andra verksamheter. Nettoupptaget uppgick till omkring sju miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Sverige ligger på 13:e plats i Välståndsligan, som rankar OECD:s 38 medlemsländer efter ekonomiskt välstånd. På 1970-talet låg Sverige på fjärde plats och tillhörde då ett av OECD:s rikaste länder. Sedan dess har Sverige tappat placeringar i rankingen.

Flera prognosmakare har sänkt sina BNP-prognoser för helåret 2026. Bakgrunden är en ökad oro för högre inflation och räntor i spåren av kriget i Mellanöstern, vilket kan dämpa både hushållens konsumtion och företagens investeringar.

Vårpropositionen, eller vårbudgeten, är regeringens årliga redovisning av det ekonomiska läget och inriktningen för finanspolitiken. Den innehåller prognoser för ekonomin och de offentliga finanserna samt förslag till åtgärder.