Artikel
Sverige redovisar nettoupptag av växthusgaser
Publicerad 2026-05-20 av Katarina Wagman
Sverige hade under 2024 ett nettoupptag av Växthusgaser:växthusgaser. Det innebär att skog och mark tillsammans band mer Koldioxid:koldioxid än vad som släpptes ut från transporter, Industri:industri och andra verksamheter. Nettoupptaget uppgick till omkring sju miljoner ton Koldioxidekvivalenter:koldioxidekvivalenter. Sverige är det enda landet inom EU:EU som redovisar ett nettoupptag av växthusgaser.
Skog och mark binder mer koldioxid
År 2024 uppgick Sveriges nettoupptag till cirka 54,2 miljoner ton Koldioxidekvivalenter:koldioxidekvivalenter, samtidigt som de territoriella utsläppen uppgick till 47, 5 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det innebär ett nettoupptag av Koldioxid:koldioxid om cirka 7 miljoner ton, elller 0,6 ton Per capita:per capita.
Den främsta förklaringen till att Sverige nu redovisar ett nettoupptag av Växthusgaser:växthusgaser är att skogens koldioxidupptag har återhämtat sig. Sverige har stora skogsarealer och relativt liten avskogning jämfört med många andra länder, vilket bidrar till ett högt upptag av Koldioxid:koldioxid.
Skog och mark fungerar som viktiga kolsänkor eftersom träd och växter tar upp Koldioxid:koldioxid från atmosfären genom fotosyntesen. Kolet lagras sedan i trädens Biomassa:biomassa och i marken, ibland under mycket lång tid. I den internationella klimatrapporteringen inkluderas både utsläpp av koldioxid och upptag av koldioxid från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i ländernas nettoutsläpp.
Utsläppen ökade under 2024 men har minskat över tid
Enligt statistik från Naturvårdsverket var Sveriges territoriella utsläpp, alltså de utsläpp som sker inom Sveriges gränser, av Växthusgaser:växthusgaser 45,7 miljoner ton Koldioxidekvivalenter:koldioxidekvivalenter 2024. Det är en ökning med omkring sju procent jämfört med 2023. Enligt Naturvårdsverket förklaras ökningen främst av att den sänkta reduktionsplikten medförde ökad användning av fossil diesel. Sett till en längre tidshorisont har däremot utsläppen minskat. Sedan 1990 har Sverige minskat sina utsläpp av växthusgaser med över 30 procent. En viktig förklaring är att Sveriges Elproduktion:elproduktion till stor del är fossilfri och bygger på vatten-, vind- och Kärnkraft:kärnkraft samt biobränslen.
Även de konsumtionsbaserade utsläppen har minskat
Det finns flera sätt att mäta utsläpp av Växthusgaser:växthusgaser. Ett vanligt mått är just det territoriella utsläppen. En vanlig invändning mot det måttet är att det inte inkluderar utsläpp från Varor:varor och Tjänster:tjänster som konsumeras i Sverige men produceras i andra länder. Därför används också konsumtionsbaserade utsläpp, som försöker uppskatta klimatpåverkan från svensk konsumtion oavsett var i världen utsläppen sker. Den typen av beräkningar är däremot mer osäkra än de territoriella utsläppen, eftersom de bygger på antaganden om internationella produktionskedjor och handelsflöden. Territoriella utsläpp används därför som huvudsakligt mått vid internationella jämförelser och i klimatrapporteringen.
Även de konsumtionsbaserade utsläppen visar en tydligt nedåtgående Trend:trend. Enligt Naturvårdsverket har Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp minskat med närmare 40 procent sedan 2008. Det kan delvis förklaras av att flera av de länder som Sverige importerar varor ifrån har minskat sina utsläpp, däribland Tyskland och Nederländerna. Dessutom har de svenska territoriella utsläppen minskat över tid. Utvecklingen visar alltså att utsläppen har minskat både i Sverige och till viss del i de globala värdekedjor som svensk konsumtion är kopplad till.
Tillväxt och minskade utsläpp går hand i hand
Det finns en vanlig uppfattning om att ekonomisk Tillväxt:tillväxt leder till högre klimatutsläpp. Sveriges utveckling visar däremot att så inte behöver vara fallet. Sedan 1990 har Sveriges BNP:BNP ökat med mer än 50 procent samtidigt som våra utsläpp av Växthusgaser:växthusgaser har halverats. Den här utvecklingen är inte unik för Sverige utan syns i flera utvecklade ekonomier. Teknisk utveckling, fossilfri Elproduktion:elproduktion och effektivare energianvändning har gjort det möjligt att kombinera tillväxt med lägre utsläpp. Det här brukar beskrivas som en frikoppling, eller ”decoupling”, mellan ekonomisk tillväxt och klimatutsläpp. Utvecklingen visar att ekonomisk utveckling och minskad klimatpåverkan inte behöver stå i motsats till varandra, snarare tvärtom.
