Artikel
Historiska räntor säger inte allt om hushållens räntekostnader
Publicerad 2026-08-21 av Jacob Öljemark
Historiska räntenivåer används ofta för att göra jämförelser över tid. Räntesatsen visar vad det kostar att låna, men säger inte i sig hur stor räntekostnaden är för ett hushåll. Den beror även på hur stora skulder hushållet har. När räntan sjunker ökar hushållens möjlighet att bära större skulder, vilket i sin tur påverkar räntekostnaden och räntekänsligheten.
Sedan slutet av 1990-talet har hushållens skulder som andel av den disponibla inkomsten ökat, medan ränteutgifterna under stora delar av perioden har minskat. Under 1980- och 1990-talen genomfördes omfattande förändringar på de svenska finansiella marknaderna, bland annat genom avregleringen av kreditmarknaden. Förändringen bidrog till ett trendskifte där hushållens skulder började öka snabbare än inkomsterna.
Lägre räntor har möjliggjort högre skulder utan högre räntekostnader
Sedan år 2000 har hushållens skulder som andel av den disponibla inkomsten ökat med 55 procent, samtidigt som ränteutgifterna som andel av inkomsten har minskat med 3 procent. Fallande räntor har gjort det möjligt för hushållen att ta större lån utan att ränteutgifterna har ökat i motsvarande takt. Samma mönster syns i utvecklingen av hushållens totala skulder och räntekostnader, där skulderna har ökat betydligt mer än kostnaderna för lånen.
Efter toppen 2021 har hushållens skulder som andel av den disponibla inkomsten minskat från 198 procent till knappt 173 procent, vilket är den lägsta nivån sedan 2014. Samtidigt steg räntekostnaderna från 3,7 procent av den disponibla inkomsten till som mest 7,3 procent 2024, för att därefter sjunka till 5,7 procent 2025. Utvecklingen visar hur det högre ränteläget har dämpat hushållens vilja att ta på sig nya lån och hur ränteförändringar i räntan kan få stora effekter på räntekostnaderna när skuldsättningen är hög.
Hur hög var egentligen räntan 1990?
Under delar av 1980- och 1990-talen låg räntorna omkring 10 till 13 procent. Jämfört med de betydligt lägre räntor som har präglat stora delar av perioden efter 2010 framstår nivåerna som mycket höga.
En direkt jämförelse mellan räntesatser tar däremot inte hänsyn till att hushållens skuldsättning har förändrats kraftigt över tid. För att göra perioderna mer jämförbara kan skulden hållas konstant vid ett valt basår, samtidigt som räntekostnaderna varierar mellan åren. Beräkningen visar då vilken Ränta:ränta som skulle motsvara räntekostnaden under ett tidigare år givet skuldnivån under basåret.
År 1990 var räntan 13,1 procent och år 2025 var den 3,3 procent. En direkt jämförelse ger en skillnad på 9,8 procentenheter. Med 2025 som basår motsvarar däremot räntekostnaden år 1990 en Ränta:ränta på 4,3 procent. Skillnaden mellan åren blir då 1 procentenheter. Beräkningen visar varför historiska räntenivåer inte ensamma beskriver hur stor räntebelastningen varit för hushållen. För att jämföra olika perioder behöver även hushållens skuldsättning vägas in.
