Handel och konkurrenskraft

Internationell konkurrenskraft är ett begrepp som kan ha olika definitioner. I dagligt tal menar man med ett konkurrenskraftigt pris att en vara eller tjänst säljs för en lägre pris än jämförbara produkter. Det innebär att internationell konkurrenskraft kan bero på olika faktorer: effektivitet i produktionen som påverkar priset, kvalitet på det som tillverkas, samt växelkurserna för valutor. Konkurrenskraften ökar med högre produktivitet, eftersom det leder till sänkta priser. Den stiger även om priset är oförändrat men kvaliteten i produkterna blir bättre. Konkurrenskraften stärks också om till exempel konsumenter i andra länder attraheras av svensk design, eller om de svenska företagen lyckas bra med sin internationella marknadsföring. Lägre pris på landets valuta stärker också den internationella konkurrenskraften, eftersom de som exporterar får mer betalt i kronor vid givna priser i utländsk valuta om den svenska kronan försvagas. 

Försvagad växelkurs gör det dock å andra sidan dyrare att importera, och exportens roll är att betala för importen. Svagare växelkurs gör det samtidigt också dyrare att importera insatsvaror och tjänster till produktionen i Sverige – vilket missgynnar exportföretagen. För att förstå konkurrenskraften behöver man se på den reala växelkursen – där växelkursen för den inhemska valutan justeras för skillnader i prisnivå. Den reala växelkursen är en jämförelse av priset på en korg av varor och tjänster i ett land, med priset på samma korg av varor och tjänster i ett annat land med annan valuta. En lägre nominell växelkurs (billigare pris för varorna och tjänsterna i korgen) leder till starkare konkurrenskraft. 

Sverige blir varken mera eller mindre konkurrenskraftig

Bytesförhållandet är relationen mellan ett lands export- och importpriser, och kallas även på engelska för terms of trade. Bytesförhållandet stärks ifall exportpriserna stiger snabbare än importpriserna. Då kan exporten betala för en ökad importvolym. Om importpriserna däremot ökar snabbare än priserna på det som exporteras, minskas landets köpkraft. Sveriges bytesförhållande försvagades med ungefär en tiondel mellan 1996 och 2005, något som nästan helt förklaras av högre priser på olja, oljeprodukter och andra råvaror. Efter 2005 har förändringarna i bytesförhållandet varit relativt små, det vill säga att Sveriges konkurrenskraft har varit stadig. Eftersom Sverige är starkt beroende av handel med omvärlden, är förmågan att konkurrera med andra länder av mycket stor vikt.

Sveriges andel av världshandeln har minskat, men välståndet har ändå fördubblats

Sveriges andel av världens handel har successivt minskat, sedan slutet av 1970-talet. Då stod Sverige för 1,8 procent av världens exporter, vilket hade sjunkit till 1,1 procent år 2020. Sverige har samtidigt gått ifrån att producera 1,2 procent av världens samlade bruttonationalprodukt, BNP, till att nu producera 0,6 procent av världens BNP. Det är inte förvånande att Sverige som är ett utvecklat industriland haft en lägre tillväxt än andra länder, eftersom världens utveckling präglats av att tidigare fattiga länder kommit i kapp. Länder som tidigare inte var industrialiserade har kunnat importera nya teknologier och ansluta sig till världsmarknaden. Därför har skillnaden mellan rika och fattiga länder minskat, samtidigt som Sverige liksom andra rika industriländer har kommit att stå för en lägre andel av världens handel och världens ekonomiska produktion. 

Om vi tittar på BNP per capita, måttet på ekonomiskt värdeskapande per invånare, ser vi att Sverige själv upplevde en tiofaldig ökning av välståndet per invånare mellan 1870 och 1970 – vilket var en period då Sverige öppnades upp för industrialisering och global handel, och gick från att vara ett fattigt land till ett rikt välfärdssamhälle. Mellan 1970 och idag har välståndet fortsatt öka, men i lite långsammare takt. Den genomsnittliga medborgaren i Sverige har mer än dubbelt så högt välstånd sedan 1970.

I och med att många fler länder öppnats upp för företagande och tillväxt har Sveriges andel av världens BNP och världens handel halverats sedan 1970, samtidigt som välståndsnivån per invånare i Sverige har fördubblats. Det visar tydligt att Sverige växer tillsammans med övriga världen.