Utbildningskostnader per utbildningsnivå - internationellt

Senast uppdaterad: 2025-11-28

Utbildning:Utbildning av befolkningen är en förutsättning för ett lands Välstånd:välstånd och långsiktiga Tillväxt:tillväxt. Rikare länder satsar i regel mer på utbildning, både i absoluta belopp och som andel av BNP:BNP. År 2021 uppgick de genomsnittliga utbildningsutgifterna i OECD:OECD till knappt 5 procent av BNP. Sverige låg samma år något högre och avsatte cirka 5,4 procent av BNP till utbildning.

Hur länge befolkningen går i skola och hur utbildningen finansieras varierar mellan länder. I Sverige är grundskolan obligatorisk, medan gymnasium samt högskola och universitet är frivilliga. För att möjliggöra internationella jämförelser delas utbildningsnivåer in enligt ISCED:ISCED-klassificeringen. Den stämmer relativt väl överens med den svenska indelningen: grundskola, gymnasium samt högskola/universitet.

Vid internationella jämförelser av utbildningskostnader per elev (i USD) och som andel av BNP:BNP framträder ett tydligt mönster. I Sverige satsas mellan cirka 0,9 och 1,9 procent av BNP på de olika utbildningsnivåerna, där universitet och högskola står för en relativt stor del, omkring 1,5 procent. Samtidigt visar jämförelser av Kostnad:kostnad per elev att högre Utbildning:utbildning är dyrare än grundskola och gymnasium. En liknande fördelningsstruktur återfinns i de flesta andra OECD:OECD-länder. Det hänger dels ihop med att högre utbildning omfattar färre studenter, vilket gör att kostnaderna fördelas på en mindre grupp, dels med att personalkostnaderna ofta är högre på denna nivå.

I Sverige är Utbildning:utbildning avgiftsfri på samtliga nivåer för den studerande. Högre utbildning finansieras till största delen av den offentliga sektorn. I diagrammet nedan visas hur stor andel av högskole- och universitetsutbildningen som finansieras av offentlig respektive privat sektor i olika länder. I genomsnitt står den offentliga sektorn för omkring två tredjedelar av finansieringen inom OECD:OECD.