Kapitalinkomstskatt

Kapitalskatten uppgår i normalfallet till 30 procent i Sverige, men kan variera kraftigt beroende på vad för slags ägande det rör sig om. Sammantaget ligger den svenska kapitalbeskattningen på en relativt hög nivå internationellt sett.

Kapitalinkomstskatt, eller kapitalskatt i mer vardagligt tal, är ett samlingsbegrepp för skatter på utdelningar, ränteintäkter och kapitalvinster. Till exempel vinst som kan uppkomma vid försäljning av aktier. I normalfallet beskattas dessa kapitalvinster och utdelningar med 30 procent i Sverige. Det finns dock viktiga undantag. I onoterade bolag som inte klassas som så kallade fåmansbolag, tillämpas till exempel en något lägre skattesats om 25 procent. För delägarare i onoterade fåmansföretag som är aktiva i bolagets verksamhet är beskattningen mer komplicerad genom de så kallade 3:12-reglerna och den effektiva skattesatsen kan variera från 20 till 60 procent beroende på faktorer som ägarstruktur, löneuttag, kommunalskatt etc. Se faktaruta nedan för mer information och länkar relaterade till 3:12-reglerna.

Internationella jämförelser av kapitalbeskattningen är alltid svåra att göra eftersom regelverken ofta är komplicerade och innehåller många specialfall. I vissa länder har man till exempel en progressiv beskattning, det vill säga att skattesatsen ökar ju högre kapitalinkomsten är. Det är heller inte ovanligt att länder tillämpar lägre skattesatser om man ägt aktierna under en längre tid jämfört med en kortare period. Detta för att premiera långsiktigt ägande. Sådana regler försvårar givetvis jämförelser, men genom att titta på den lägsta respektive den högsta möjliga effektiva skattesatsen kan man ändå skapa sig en bild av skillnaderna.

En sådan studie är gjord av konsultföretaget Grant Thornton på uppdrag av Svenskt Näringsliv och den kartlägger skillnaderna mellan Sverige och tio andra länder utifrån hur regelverken såg ut år 2016. Studien visar på betydande skillnader mellan länderna.

För svensk del kan man konstatera att den högsta effektiva skattesatsen, både vad gäller kapitalvinster och utdelningar, ligger högt. Inga av de övriga länderna i jämförelsen kommer upp i de nivåer som kan bli aktuella i svenska fåmansbolag. Som mest rör det sig om 60,56 procent i en högskattekommun och 57,32 procent i en genomsnittskommun. Det särskilda regelverk som finns i Sverige för fåmansföretag avgör i vilka situationer kapitalvinsterna och utdelningarna i fåmansbolag kan komma att beskattas som inkomst av tjänst. När så sker bestäms marginalskatten av den sammanlagda inkomstens storlek, kapitalinkomsten läggs på toppen av eventuella tjänsteinkomster.

Ser man till de lägsta effektiva skattesatserna finns också skillnader mellan länderna. I denna jämförelse är Sverige inte ensamt om att tillämpa en lägsta effektiv skattesats kring 20 procent på utdelningar. Nederländerna ligger högre och Irland ligger på samma nivå. De övriga åtta länderna i studien tillämpar dock alla en lägre lägstanivå och nollskattesats förekommer i flera länder, ibland genom relativt generösa fribelopp. I Sverige sker kapitalbeskattning från första kronan.

I Sverige är det alltså reglerna som omgärdar så kallade fåmansbolag som gör att skatten kan variera i ett så brett intervall som 20 till 60 procent. Om man istället fokuserar på kapitalbeskattningen på innehav i noterade bolag är skattesatsen, som tidigare nämnts, 30 procent. Det är dock viktigt att komma ihåg att kapitalvinster eller utdelningar som beskattas med denna skattesats redan har beskattats i ett tidigare led genom bolagsskatten. Om vinsten till exempel uppgår till 10 000 kronor betalar företaget först bolagsskatt på 22 procent, vilket motsvarar 2 200 kronor i skatt. Om resterande 7 800 kronor delas ut till aktieägarna går ytterligare 2 340 kronor till skatt (7 800 x 30 %). Den totala skatten på vinsten blir därför 4 540 kronor, eller 45,4 procent.

3:12-reglerna

  • 3:12-reglerna styr hur aktiva fåmansföretagsägare beskattas för utdelningar och kapitalvinster. Benämningen 3:12 kommer från en hänvisning i skattelagstiftningen, 3 § 12 mom i Lagen om inkomstskatt (SIL). Denna är sedan 1999 ersatt med en annan lag, men namnet 3:12 lever kvar. Regelverket kallas också för ”entreprenörsskatten”.
  • 3:12-reglerna kom till 1991 i samband med den stora skattereformen. Syftet var att begränsa hur mycket som kan klassificeras som kapitalinkomst i fåmansbolag och därmed beskattas med en lägre skattesats än vad som gäller för tjänsteinkomster.
  • Under åren har regelverket fått mycket kritik både för dess komplexitet och för att det inte tillräckligt främjar entreprenörskap. Den senaste större förändringen av regelverket gjordes 2006 av den dåvarande socialdemokratiska regeringen. Syftet var bland annat att göra det mer attraktivt att driva företag och stimulera till nyföretagande. Bland annat sänktes skattesatsen för 3:12-företag från 30 till dagens 20 procent. De lättnader som infördes 2006 tycks ha gett en positiv effekt både på utdelningarna från 3:12-företag och på hur mycket kapitalskatt ägarna betalar (se vidare här).
  • Exakt hur mycket som får plockas ut som kapitalinkomst styrs av ett komplicerat regelverk som du kan läsa mer om på Skatteverkets hemsida. I november 2016 lades en utredning fram vars uppdrag var att bland annat se över regelverket i syfte att begränsa möjligheterna till inkomstomvandling. Utredningens förslag skulle innebära skatteskärpningar på nästan 5 miljarder kronor.