Skatt på arbete - internationellt

Under 2000-talet har skatten på arbete sänkts i Sverige. Inte minst på grund av jobbskatteavdragets införande i flera steg med start 2007. Arbetsbeskattningen är dock fortfarande högre än genomsnittet i OECD

Diagrammet ovan visar hur skatten för en genomsnittlig löntagare har utvecklats över tid. Siffrorna är hämtade från OECD:s årliga jämförelser av medlemsstaternas arbetsbeskattning och inkluderar både inkomstskatt och arbetsgivaravgift.

Som framgår av tidsserien har Sverige närmat sig OECD-genomsnittet något under de senaste 20 åren. Framför allt var denna tendens tydlig fram till 2010.

Den sänkta arbetsbeskattningen berodde initialt främst på att de dåvarande socialdemokratiska regeringarna gradvis höjde skattereduktionen för den allmänna pensionsavgiften. 2006 var denna egenavgift helt kompenserad av reduktionen, vilket den är även idag för de flesta löntagare.

Att skatten sedan sjunker relativt brant 2007 beror på Alliansens införande av jobbskatteavdraget. Skatten fortsatte därefter att sänkas under de tre efterföljande åren genom förstärkningar av jobbskatteavdraget. 2009 sänktes också arbetsgivaravgiften med en procentenhet till dagens nivå på 31,42 procent.

Under senare år har Sveriges avstånd till OECD-genomsnittet dock inte förändrats nämnvärt. Med undantag av ytterligare två förstärkningar av jobbskatteavdraget, 2014 och 2019, har sänkningarna uteblivit för den genomsnittliga löntagaren. Detta kan ses som en avspegling av det relativt långsamma reformtempo Sverige haft under perioden.

Bilden ser likartad ut även när man jämför högre löner. Detta framgår om du klickar på det mindre diagrammet ovan. Att skillnaden gentemot OECD ökar en del 2016 beror på att avtrappningen av jobbskatteavdraget infördes då, samt att brytpunkterna för statlig skatt räknades upp i lägre takt än normalt under både 2016 och 2017.

Vill du göra egna jämförelser av arbetsbeskattningen mellan OECD-länderna kan du använda vårt smidiga verktyg Jämför skatten mellan länder.