Jobbskatteavdraget

Jobbskatteavdraget innebär en skattesänkning med upp till 2 580 kronor i månaden. Det ökar för månadsinkomster upp till 31 850 kronor och minskar för månadsinkomster över 53 370 kronor. Vill du veta exakt hur stort ditt jobbskatteavdrag är kan du använda räknesnurran "Räkna ut din skatt".

Har man inkomster från anställning eller näringsverksamhet har skatten sänkts med upp till 2 580 kronor i månaden (2020) genom införandet av jobbskatteavdraget. Jobbskatteavdragets första steg infördes den 1 januari 2007 och förstärktes sedan under de tre efterföljande åren. 2014 infördes det femte steget i jobbskatteavdraget. 2016 introducerades en ny regel som gör att jobbskatteavdraget börjar att minska vid månadsinkomster över 53 370 kronor. Minskningstakten är satt till tre procent vilket innebär att jobbskatteavdraget är helt borta när inkomsten når lite drygt 139 000 kronor i månaden. 2019 förstärktes jobbskatteavdraget ytterligare, men avtrappningen för höga inkomster finns kvar.

Exakt hur stort jobbskatteavdraget blir beror alltså på hur hög arbetsinkomst man har. I förhållande till lönen är skattesänkningen störst i de lägre inkomstskikten vilket framgår av diagrammet nedan. I och med avtrappningen av jobbskatteavdraget för höga inkomster går effekten till slut ner till noll. Avtrappningen innebär också att den högsta marginalskatten som man kan träffas av år 2020 uppgår till 55,5 procent i en genomsnittskommun.

En annan faktor som påverkar storleken på jobbskatteavdraget är kommunalskatten i inkomsttagarens hemkommun. Ju högre kommunalskattesats desto större blir jobbskatteavdraget. Som mest kan det skilja nästan 480 kronor per månad i jobbskatteavdrag mellan hög- och lågskattekommuner. Att skattesänkningen är större i högskattekommuner innebär att jobbskatteavdraget i viss utsträckning fungerar skatteutjämnande mellan kommuner.

En tredje sak som påverkar storleken på jobbskatteavdraget är inkomsttagarens ålder. Är man 65 år eller äldre vid inkomstårets ingång blir jobbskatteavdraget högre än för personer som inte nått pensionsålder.

Jobbskatteavdraget är inräknat i Skatteverkets skattetabeller, man behöver alltså själv inte ansöka om att få ta del av det.

Exempel på inkomster som inte ger rätt till jobbskatteavdrag:

  • sjukpenning från Försäkringskassan
  • föräldrapenning
  • ersättning från arbetslöshetskassa
  • aktivitetsstöd
  • pension
  • egen arbetsskadelivränta

Även om jobbskatteavdraget sänker skatten på den del av inkomsten som man endast betalar kommunalskatt på, påverkas inte de kommunala skatteintäkterna. Jobbskatteavdraget är nämligen en statligt finansierad skattereduktion som bokförs i statens budget. Kommunernas och landstingens skatteintäkter beräknas exklusive jobbskatteavdrag.

En annan sak som ibland kan förvilla är skillnaden mellan reduktion och avdrag. Jobbskatteavdraget minskar den slutliga skatten och är därför egentligen en skattereduktion. När man talar om avdrag brukar man snarare syfta på nedsättningar av den beskattningsbara inkomsten vilket ger en indirekt effekt på den slutliga skatten.

Det övergripande syftet med jobbskatteavdraget är att göra det mer lönsamt att arbeta vilket ska stimulera sysselsättningen. Jobbskatteavdraget förväntas också leda till något mer dämpade löneökningar eftersom nettolönen stiger, vilket kan ge en lägre arbetslöshet.

Att jobbskatteavdraget är förstärkt för personer över 65 år ska fungera som en extra stimulans för att få fler äldre att stanna kvar på arbetsmarknaden. Detta är gjort mot bakgrund av att befolkningen åldras, det vill säga att andelen av befolkningen som befinner sig i arbetsför ålder minskar. Denna stimulans har dock med åren blivit mindre tydlig eftersom grundavdraget för äldre höjts successivt.