Bostadspriser

Bostadspriserna föll för hus med 1,1 procent och bostadsrätter med 1,5 procent jämfört med föregående tremånadersperiod (september 2023 - november 2023). Jämfört med samma period föregående år var priserna för hus 0,5 procent lägre och för bostadsrätter var det 1,6 procent högre.

Prisutvecklingen på bostadsmarknaden kan få effekter på hela samhällsekonomin

Ett exempel på kris som utlösts av bostadsprisfall är finanskrisen år 2008. I många länder hade både bostadspriserna och skuldsättningen stigit kraftigt under ett antal år. Vid stigande priser tenderar hushåll att konsumera mer eftersom deras förmögenheter växer vilket kan ge ett större konsumtionsutrymme. Stigande bostadspriser ökar dessutom låneutrymmet för hushållen eftersom värdet på deras säkerheter för lånen stiger. När bostadspriser faller är mekanismen den omvända, med minskad konsumtion och efterfrågan i ekonomin som följd.

Bostadsmarknaden påverkar också ekonomin via de finansiella marknaderna. När bostadspriserna faller och arbetslösheten stiger kan vissa hushåll få svårt med räntebetalningarna. Samtidigt kan lånen komma att överstiga värdet på bostaden. I ett sådant läge drabbas banker och andra kreditinstitut av förluster. Om förlusterna är stora kan det bli fara för stabiliteten i hela det finansiella systemet. En sådan situation är naturligtvis mycket allvarlig och påverkar all kreditgivning negativt.

Fastighetspriser utifrån lagfarter

Enligt SCBs Fastighetsprisindex föll bostadspriserna för permanenta småhus på riksnivå med 2,0 procent under fjärde kvartalet 2023, jämfört med kvartalet innan. Jämfört med samma period föregående år sjönk priserna med 11,2 procent.

Vad bestämmer priset på bostäder?

Prisutvecklingen på bostadsmarknaden påverkas av en mängd olika faktorer – till exempel ränteläget, hur svårt det är att beviljas lån, förändringar i skattesystemet, risken för arbetslöshet, inkomstutvecklingen och demografiska faktorer.

När det gäller hushållens skuldsättning och möjligheterna att klara räntebetalningarna är räntekvoten en viktig indikator i sammanhanget. I princip går det att utläsa två parallella trender mot ökad skuldsättning och stigande bostadspriser ända sedan slutet av 1990-talet i Sverige. Det har dock funnits perioder då prisuppgångarna varit mer måttliga, exempelvis mellan 2007 och 2014 och mellan 2017 och 2020.

Olika mått på bostadspriserna

Det finns vissa metodskillnader mellan Mäklarstatistik och SCB:s data som gör att de inte är helt jämförbara, men över tid så korrelerar de starkt för hus. SCB:s data innehåller inga uppgifter om bostadsrätter. Du kan läsa mer om Mäklarstatistiks statistik här och SCB:s Fastighetsprisindex här.