Bostadspriser

Under december 2022 föll bostadspriserna i Sverige med 1,4 procent jämfört med föregående månad. Jämfört med förra året var priserna 12,7 procent lägre. 

Under december föll bostadspriserna i Sverige för både hus och bostadsrätter. Priserna föll mest i Malmö, med 0,8 procent. I Göteborg var fallet 0,6 procent och i Stockholm 0,3 procent. 

Enligt SCBs Fastighetsprisindex föll bostadspriserna under fjärde kvartalet 2022, justerat för inflation föll de med 5,6 procent.

Prisutvecklingen på bostadsmarknaden kan få stora effekter på hela samhällsekonomin

Ett exempel på kriser som utlösts av bostadsprisfall är finanskrisen, som bröt ut 2008. I många länder hade bostadspriserna då stigit kraftigt under ett antal år och även skuldsättningen hade ökat. Hushållen tenderar att konsumera mer om priserna ökar. De ökade priserna gör nämligen att hushållens förmögenhet växer, vilket kan tolkas som ett större konsumtionsutrymme. Stigande bostadspriser ökar dessutom låneutrymmet för hushållen eftersom värdet på deras säkerheter för lånen stiger. När bostadspriserna istället faller är mekanismen den omvända, med minskad konsumtion och minskad fart i ekonomin som följd.

Bostadsmarknaden påverkar också ekonomin via de finansiella marknaderna. När bostadspriserna faller och arbetslösheten stiger kan vissa hushåll få svårt med räntebetalningarna, samtidigt som lånen kan komma att överstiga värdet på bostaden. I ett sådant läge drabbas banker och andra kreditinstitut av förluster. Om förlusterna är stora kan det bli fara för stabiliteten i hela det finansiella systemet. En sådan situation är naturligtvis mycket allvarlig och påverkar all kreditgivning negativt.

Vad bestämmer priset på bostäder? 

Prisutvecklingen på bostadsmarknaden påverkas av en mängd olika faktorer – till exempel ränteläget, hur svårt det är att beviljas lån, förändringar i skattesystemet, risken för arbetslöshet, inkomstutvecklingen och demografiska faktorer.

När det gäller hushållens skuldsättning och möjligheterna att klara räntebetalningarna är räntekvoten en viktig indikator i sammanhanget. I princip går det att utläsa två parallella trender mot ökad skuldsättning och stigande bostadspriser ända sedan slutet av 1990-talet i Sverige. Det har dock funnits perioder då prisuppgångarna varit mer måttliga, exempelvis mellan 2007 och 2014 och mellan 2017 och 2020.

Olika mått på bostadspriserna

Det finns vissa metodskillnader mellan HOX och SCB:s data som gör att de inte är helt jämförbara, men över tid så korrelerar de starkt för hus. SCB:s data inehåller inga uppgifter om bostadsrätter. HOX använder Mäklarstatistik som primär datakälla för att skapa index för bostadsrätter. Du kan läsa mer om HOX här och SCB:s Fastighetsprisindex här.