Hushållens skulder - internationellt

Hushållens skulder har stigit kraftigt i många länder de senaste decennierna. Som andel av BNP uppmättes hushållen i Sveriges skulder till cirka 96 procent under 2021. Högst i Europa var de i Danmark där skulderna uppmättes till cirka 108 procent av BNP.

Skulderna för de svenska hushållen har ökat från cirka 44 procent av BNP under 1995 till att nu vara nära 100 procent. Samma utveckling går att se i flera andra nordiska länder där exempelvis de finländska hushållen gått från en belåning på cirka 37 procent av BNP till 82 procent under 2020. Ytterligare en trend som går att se i flera länder är att hushållens skulder nådde sin topp under finanskrisen 2008 men att den sedan dess sjunkit tillbaka. I Danmark uppmättes de exempelvis till nästan 150 procent av BNP 2009, sedan dess har belåningen sjunkit till cirka 108 procent av BNP. Samma utveckling skedde även i Spanien samt de baltiska länderna.

När man pratar om hushållens skulder i olika länder så är det även relevant att undersöka hur deras tillgångar ser ut. Som andel av BNP så har hushållen i Nederländerna, Danmark samt Sverige de största tillgångarna. I Sveriges fall uppmättes hushållens tillgångar till cirka 350 procent av BNP vilket är stor skillnad mot botten av listan där exempelvis de rumänska hushållens tillgångar uppmättes till knappt 80 procent.
Tillgångar kan bestå av olika saker såsom försäkringar, pensioner men också av valuta och värdepapper. Valuta och inlåning utgör cirka en tredjedel av hushållens tillgångar i EU. På skuldsidan bland hushållen i EU utgörs istället cirka 93 procent av lån.