Kvinnor på arbetsmarknaden - internationellt

Sysselsättningsgraden bland kvinnor i EU ligger på 67,7 procent för åldersgruppen 20-64 år. Det är 10,8 procentenheter lägre än bland män i samma ålder. Sverige har EU:s högsta sysselsättningsgrad bland kvinnor på 78 procent. Lägst är andelen i Grekland där endast 52,7 procent av kvinnorna arbetar.

I samtliga av EU:s medlemsländer har kvinnor en lägre sysselsättningsgrad än män. Bland kvinnor i åldern 20-64 år låg EU-snittet på 67,7 procent år 2021 medan 78,5 procent av männen var sysselsatta. Inför år 2020 satte EU upp ett sysselsättningsmål som säger att 75 procent av befolkningen mellan 20 och 64 år ska vara sysselsatt, det vill säga ha anställning eller vara egenföretagare. För att uppnå det målet är det viktigt att fler kvinnor kommer in på arbetsmarknaden.

I många länder är skillnaden mellan kvinnors och mäns sysselsättningsgrad stor. Skillnaden inom EU är som störst i Rumänien där männens sysselsättningsgrad är cirka 20 procentenheter högre än kvinnornas. Lägst skillnad uppvisar Litauen där gapet mellan män och kvinnor ligger på drygt en procentenhet. Även i övriga nordiska länder är skillnaderna små. Här kan du läsa mer om skillnaden i sysselsättningsgrad mellan kvinnor och män i Sverige.

Sverige har den högsta sysselsättningsgraden bland kvinnor av länderna i EU. Bland de länder med högst sysselsättningsgrad återfinns även Nederländerna och Estland.

Det finns dock stora skillnader mellan länder när man ser till hur vanligt det är med deltidsanställningar. Trots att sysselsättningsgraden i Schweiz är hög arbetade cirka 63 procent av de sysselsatta kvinnorna deltid år 2021. I Sverige var det cirka 28 procent av de sysselsatta kvinnorna deltidsanställda, EU-snittet låg på 28,3 procent.

Det finns många olika faktorer som påverkar kvinnors sysselsättning. Bland annat kan rätten till föräldraledighet och tillgången till förskola påverka föräldrars beslut att arbeta eller stanna hemma, men även sociala och kulturella normer kan spela in.