Arbetslöshet - utrikes födda

Arbetslösheten bland utrikes födda är väsentligt högre än bland inrikes födda. Detta beror bland annat på att utbildningsnivån generellt sett är lägre i gruppen, samt att det tar tid att etablera sig i ett nytt land om man kommit hit som flykting. 

Enligt SCB:s arbetskraftsundersökningar uppgick arbetslösheten bland utrikes födda till 15,1 procent år 2017. Bland inrikes födda var motsvarande siffra 4,4 procent. Gruppen utrikes födda är dock diversifierad och beroende på hur man delar in den ser bilden väldigt olika ut. Till exempel är arbetslösheten relativt låg för personer födda i Europa, Sydamerika och Nordamerika. Detta är världsdelar varifrån flyktinginvandringen varit mycket låg under de senaste decennierna. Den senaste stora flyktingvågen från Europa kom under kriget på Balkan i början av 1990-talet och flyktningarna från Sydamerika kom i huvudsak under 1970-talet.

Däremot är arbetslösheten väsentligt högre bland personer födda i Afrika och Asien – två världsdelar varifrån flyktinginvandringen varit väsentligt mer omfattande under senare år. Den relativt korta vistelsetiden i Sverige är en del av förklaringen bakom den högre arbetslösheten i dessa grupper. I genomsnitt har det tagit åtta år innan hälften av de som asylinvandrat under 2000-talet kommit i arbete (läs mer här).

En annan faktor som spelar in är att utbildningsnivån generellt sett är lägre i gruppen utrikes födda. Precis som för inrikes födda är risken för arbetslöshet högre om man endast har en förgymnasial utbildning.

Arbetslöshet, inrikes och utrikes födda efter utbildningsnivå

Procentuell andel av arbetskraften 15-74 år, år 2017

Inrikes föddaUtrikes födda
Förgymnasial utbildning13,931,8
Gymnasial utbildning4,213,7
Eftergymnasial utbildning2,710,2
Samtliga utbildningsnivåer4,415,1
LADDA NER
Källa: SCB

I och med att gruppen utrikes födda är så diversifierad kan den vara problematisk att använda sig av för att beskriva dagens utmaningar på arbetsmarknaden. Gruppen innehåller så stora variationer gällande utbildningsnivå, orsaker till invandring och vistelsetid i landet att det är svårt att generalisera utifrån den.

Den grupp som för närvarande uppmärksammas mest i debatten är den stora flyktingvåg som kulminerade under 2015 och denna är svår att ringa in i arbetskraftsundersökningarna. Att det skett en tilltagande tudelning på svensk arbetsmarknad beroende på födelseland framkommer dock tydligt i annan arbetslöshetsstatistik. Ser man till de som är inskrivna som öppet arbetslösa på Arbetsförmedlingen, eller i program med aktivitetsstöd, har andelen utomeuropeiskt födda ökat från lite drygt 10 procent i början av 2000-talet till att utgöra nästan 50 procent idag.