Sjukfrånvaro

Det är först efter 14 dagar som en anställd kan bli sjukskriven med sjukpenning. För att få en bild även över de sjukfall som är kortare än så kan man studera den totala sjukfrånvaron. I näringslivet har sjukfrånvaron visat stora variationer över tid.

Sjukfrånvaro är ett bredare begrepp än sjukskrivning och omfattar även de kortare sjukfall som leder till att man är borta från arbetet en eller ett par dagar. Det är först efter 14 dagar som en medarbetare kan sjukskrivas och få sjukpenning från Försäkringskassan. Dessförinnan betalar arbetsgivaren sjuklön. Det har visat sig handla om stora belopp, under 2018 betalade arbetsgivarna totalt 23,6 miljarder i sjuklönekostnader.

Som andel av ordinarie arbetstid har sjukfrånvaron uppvisat stora variationer över tid. Mellan 1988 och 1997 sjönk sjukfrånvaron från 9,7 procent till 3,8 procent i näringslivet. Därefter ökade sjukfrånvaron kraftigt fram till 2003 varefter nivån åter minskat. Den lägsta nivån på 3,3 procent nåddes under 2011.

Den lägre sjukfrånvaron under 90-talet förklaras bland annat av förändrade ersättningssystem, exempelvis införandet av karensdag, sänkta ersättningsnivåer och ökat arbetsgivaransvar. Förmodligen hade även det försämrade arbetsmarknadsläget under perioden betydelse för utvecklingen. Efter toppen 2003, då sjukfrånvaron uppgick till 6,1 procent, minskade sjukfrånvaron för både arbetare och tjänstemän. Bakomliggande faktorer var bland annat en kraftig ökning av antalet sjukskrivna som förtidspensionerades och en strängare syn på när det är rätt att vara sjukfrånvarande.

Under 2008 reformerades sjukförsäkringssystemet och nya regler om fasta bedömningspunkter av arbetsförmågan infördes. De nya reglerna innebar även en stegvis nedtrappning av ersättningsnivån och en bortre tidsgräns för antalet sjukpenningdagar. Under samma period skärptes också reglerna kring förtidspension. Den 1 februari 2016 slopades den bortre tidgränsen i sjukförsäkringen.

 

Studerar man sjukfrånvaron fördelat efter längd kan man se att den korta frånvaron om maximalt två veckor har legat relativt stabilt över tid liksom den allra kortaste, karensdagen. Det är istället de längre sjukperioderna som varierat i hög grad. Trenden är liknande bland både tjänsteman och arbetare men med en relativt stor skillnad i nivåer mellan de båda grupperna. Personer med arbetaryrken har nära dubbelt så hög frånvaro som de i tjänstesektorn.