Frånvaro från arbete

Senast uppdaterad: 2026-06-09

Under coronapandemin ökade sjukfrånvaron kraftigt samtidigt som semesterfrånvaron minskade. Därefter har sjukfrånvaron fallit tillbaka, medan semesterfrånvaron fortfarande ligger under nivåerna före pandemin.

Hur har sjukfrånvaron utvecklats?

Sjukfrånvaro är ett bredare begrepp än sjukskrivning och omfattar även de kortare sjukfall som leder till att man är borta från arbetet en eller ett par dagar. Det är först efter 14 dagar som en medarbetare kan sjukskrivas och få sjukpenning från Försäkringskassan. Andelen sysselsatta som har haft sjukdom som frånvaroorsak har sjunkit under de senaste 20 åren. Under coronaåren 2020 och 2021 ökade sjukfrånvaron tydligt, men under de senaste två åren har sjukfrånvaron minskat och är nästan nere på samma nivå så innan coronopandemin.

Under 2008 reformerades sjukförsäkringssystemet och nya regler om fasta bedömningspunkter av arbetsförmågan infördes. De nya reglerna innebar även en stegvis nedtrappning av ersättningsnivån och en bortre tidsgräns för antalet sjukpenningdagar. Under samma period skärptes också reglerna kring förtidspension. Den 1 februari 2016 slopades den bortre tidgränsen i sjukförsäkringen och den 1 januari 2019 ersattes karensdagen med ett karensavdrag.

Hur många dagar arbetar vi under ett år?

Av årets 365 dagar arbetade arbetare och tjänstemän i genomsnitt 198 dagar under 2025. Övriga dagar utgjordes av helger, semester, sjukfrånvaro och annan frånvaro.