Varsel per län

Tidigt under coronapandemin steg antalet varsel kraftigt runt om i Sverige. I återhämtningen efter krisen sjönk även varselnivåerna för att nu återigen stiga i takt med den vikande konjunkturen.

I diagrammet ovanför kan du själv välja län och se utvecklingen av antalet varsel om uppsägning per månad från början av 90-talet fram till idag. Storstadsregionerna har ofta högst antal varsel, men de har också en större befolkning. Direkta jämförelser mellan regionerna i diagrammet säger därför ganska lite om läget på den regionala arbetsmarknaden. Studerar man istället de enskilda regionernas tidslinjer kan man få en bättre bild av senaste tidens utveckling.

Ekonomiska kriser tenderar generellt att ge tydliga avtryck i antalet varsel om uppsägning och det konjunkturkänsliga måttet brukar därför användas som en indikator för arbetsmarknadens utveckling. Det syns till exempel tydligt under coronapandemin 2020 då man kunde se en mycket kraftig ökning. Tidigt under pandemin nåddes historiskt höga nivåer på många håll i landet. Den senaste osäkerheten i ekonomin kan ha gett upphov till att varseltalen återigen ökat under 2022. Diagrammen nedan visar skillanderna i antalet varsel per län mellan åren 2021 och 2022. 

I statistiken registreras ett varsel först när det berör minst fem anställda. Då måste arbetsgivare, både privata och offentliga, enligt främjandelagen lämna uppgifter Arbetsförmedlingen. Det innebär att mindre företag och arbetsplatser inte helt fångas upp i statistiken även om dessa naturligtvis också kan står inför situationer där man behöver minska arbetskraften. Man ska även komma ihåg att varsel är förvarningar om uppsägning och att alla inte leder till faktiska uppsägningar.