Försörjning och bidrag

62 procent av befolkningen mellan åldrarna 15-74 har inkomster från arbete som primär inkomstkälla. Cirka 20 procent är på väg in eller ut ur arbetslivet genom att studera eller gå i pension. Men det finns även folk som av olika anledningar står utanför arbetsmarknaden. År 2022 försörjdes 708 249 helårspersoner av olika sociala ersättningar och bidrag vilket motsvarar nära 12 procent av befolkningen i åldern 20-64. Den största ersättningsformen år 2022 var sjuk- och aktivitetsersättning.

Till bidrag räknas här sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning (tidigare kallat förtidspension), ersättning vid arbetslöshet, arbetsmarknadsåtgärder, ekonomiskt bistånd och etableringsersättning. En helårsekvivalent motsvarar en person som försörjs med full ersättning under ett år. Om två personer är arbetslösa i sex månader vardera och får full ersättning räknas dessa som en helårsekvivalent. Måttet visar därmed på försörjningsbördan i ersättningssystemet och blir lättare att jämföra mellan olika år. Antalet och andelen helårsekvivalenter var som högst år 1994 då 22,7 procent av befolkningen försörjdes av olika typer av bidrag. Sedan dess har andelen sjunkit och ligger numera på en betydligt lägre nivå.

En drivande faktor bakom minskningen kan antas vara den åtstramning av socialförsäkringssystemen som skedde under senare delen av 00-talet och påverkade framförallt sjuk- och aktivitetsersättningen. Antalet helårspersoner i ersättningsformen har minskat från en nivå på som högst 454 000 år 2006 till dagens 209 000. Som andel av befolkningen minskade ersättningsformen från 8,5 procent till 3,5 procent 2022, men är fortfarande den största bidragsposten. Både andelen och antalet helårsekvivalenter påverkas av konjunkturcykeln och tenderar att öka under lågkonjunkturer.

Lite mer än hälften av dagens ersättningar och bidrag utgörs av sjukpenning samt sjuk- och aktivitetsersättning.

Statistiken inkluderar inte personer under 20 år men du kan läsa mer om utanförskap bland unga här.  

 Att gå från bidrag till arbete innebär en betydande vinst för individen och samhället. Huvuddelen av denna vinst tillfaller dock inte individen utan staten i form av minskade kostnader för bidrag och ökade skatteintäkter. Du kan läsa mer om vinsten av att gå från bidrag till jobb här. Är det här fortfarande den största ersättningsformen, kan vara värt att nämna det alternativt vilken den största i sådana fall är?