Varsel om uppsägning

Antalet varsel steg kraftigt under coronapandemin. Sedan dess har antalet varsel sjunkit tillbaka men de har börjat stiga igen de senaste månaderna.

Vad är varsel?

Antal varsel kan ses som en indikation om hur arbetsmarknaden kommer utvecklas framöver. Varsel innebär att en arbetsgivare förvarnar om en större mängd uppsägningar inom företaget. Enligt främjandelagen måste alla arbetsgivare, både privata och offentliga, lämna uppgifter om varsel till Arbetsförmedlingen om det rör sig om minst fem uppsägningar. Alla varsel leder dock inte till faktiska uppsägningar.

Ökat antal varsel de senaste månaderna

Coronapandemins effekter syns tydligt i antalet varsel per månad, som visas i diagrammet här ovanför. Under andra halvan av 2020 och 2021 föll de tillbaka till en relativt låg nivå. De senaste månadena har varslen sakta börjat stiga igen. Hur utvecklingen skiljer sig åt mellan olika delar av Sverige du kan läsa mer om här

Kraftig ökning av varsel under pandemin

Antalet varsel om uppsägning ökade tydligt redan tidigt under coronapandemin och översteg 42 400 personer mot slutet av mars. Utvecklingen fortsatte i april då över 26 700 personer varslades om uppsägning. Båda månaderna visar på varseltal som överstiger de senaste två varseltopparna i modern tid. Även antalet varsel som leder till uppsägning ligger högt enligt en uppföljning av Arbetsförmedlingen. Mer än varannan, 56 procent, av de varslade under mars och april hade blivit uppsagda tre månader senare. Motsvarande siffra under finanskrisen uppgick till 51 procent för perioden oktober 2008 till juni 2009.

Hotell- och restaurangbranschen liksom företag inom resetjänster och uthyrning var de branscher som träffades hårdast under krisens första månad. Gemensamt stod dem för kring hälften av de inkomna varslen i mars. I april kom företag inom tillverkningsindustrin, transport och handel att stå för en allt större del. Tillverkningsindustrin svarade för flest varsel även under maj och juni, följt av verksamheter inom bland annat juridik och ekonomi samt information och kommunikation. I juli varslades flest från företag inom byggverksamhet, transport samt uthyrning och fastighetstjänster. Som du kan se i diagrammet längst ned på den här sidan hade nästan alla branscher ett kraftigt ökat varseltal under första halvan av 2020. Många branscher hade sedan höga varselnivåer även under hösten. Det tyder på att näringslivet fortfarande möter stora utmaningar till följd av coronaviruset och de krisåtgärder som bland annat försvårat resor, handel och leveranser inom och över landsgränser.

Antalet varsel samvarierar med konjunkturen

Varsel är mycket konjunkturkänsliga och Sverige har tidigare haft två stora toppar under 1992 och 2008. Den senaste toppen inträffade i oktober och november 2008, strax efter Lehman Brothers konkurs som blev startskottet för den efterföljande finanskrisen. Från juli till oktober 2008 ökade antalet varsel med 17 123 från en nivå på 2 398, vilket är en ökning med 715 procent. Under 90-talskrisens värst drabbade månad, i november 1992, varslades över 22 000 personer om uppsägning. Efter dessa kriser har antalet varsel fallit tillbaka till mer normala nivåer runt 5000 varsel per månad.