Ungdomsarbetslöshet

Ungdomsarbetslösheten uppgick till 20,7 procent i oktober. Det är en ökning med 3,3 procentenheter jämfört samma månad förgående år. Även till antalet ökade arbetslösheten bland personer 15–24 år på årsbasis och uppgick under månaden till 116 500 personer. Mätt i säsongsrensade och utjämnade siffror låg ungdomsarbetslösheten på 25,5 procent. Det är något lägre än trendvärdet som uppmättes under juni i år, men fortfarande en betydligt högre siffra än i februari och coronapandemins början.

Coronakrisens effekter på arbetsmarknaden har slagit särskilt hårt mot unga. Vid sidan av minskande sysselsättning och ökande arbetslöshet har även ett stort antal unga helt lämnat arbetskraften under perioden.   

Ungdomsarbetslösheten uppvisar vanligtvis stor säsongsvariation. Den är som högst i juni när många heltidsstuderande börjar söka arbete inför sommaren. Även de som inväntar att börja ett sommarjobb senare under sommaren räknas som arbetslösa i juni. Vill man följa utvecklingen av ungdomsarbetslösheten över tid är det därför bättre att titta på den säsongsrensade serien som också visas i diagrammet. Mellan maj och juni 2019 ökade exempelvis antalet arbetslösa ungdomar med omkring 35 400 personer och sjönk igen i juli med 57 400 personer.

Ser man till utvecklingen på några års sikt har ungdomslösheten länge hållit sig på relativt höga nivåer. Det talar för att ungdomsarbetslösheten inte enbart är ett konjunkturproblem utan att det också finns strukturella orsaker bakom nivåerna. Höga ingångslöner kan till exempel göra det svårt för unga utan erfarenhet att få sitt första jobb. Vidare gör turordningsreglerna att unga ofta blir de första som får gå när det blir sämre tider eftersom de har färre anställningsår. Ytterligare ett problem är att många går ut gymnasieskolan utan fullständiga betyg. Generellt sett i samhället är arbetslösheten väsentligt högre bland de som saknar gymnasieexamen.