Ungdomsarbetslöshet

En individ räknas som arbetslös om denna saknar sysselsättning men kan och vill ta ett arbete inom 14 dagar och aktivt sökt jobb under de senaste fyra veckorna eller väntar på att börja ett jobb som startar inom tre månader. Ungdomsarbetslösheten visar hur stor andel av arbetskraften mellan 15-24 år som är arbetslös:

Ungdomsarbetslöshet = antal arbetslösa 15-24 år / antal i arbetskraften 15-24 år

Arbetskraften består av sysselsatta och arbetslösa personer. Unga är en speciell grupp i och med att många är heltidsstuderande som inte arbetar eller söker jobb och då inte tillhör arbetskraften. Men vissa heltidsstuderande är ändå medräknade i statistiken. Studerande som arbetar vid sidan av studierna räknas som sysselsatta och ingår i arbetskraften. Heltidsstuderande som aktivt söker jobb, kan och vill ta ett arbete inom 14 dagar eller väntar på att börja ett jobb inom tre månader räknas som arbetslösa och ingår också i statistiken.

År 2019 fanns det knappt 1,2 miljoner unga i åldersgruppen 15-24 år. Av dessa tillhörde cirka 632 000 arbetskraften och 126 000 var arbetslösa. Ungdomsarbetslösheten låg då på 20 procent. Det innebär att omkring var femte yngre person som ville arbeta inte hade ett jobb, men det innebär inte att var femte ungdom var arbetslös.

Ungdomsarbetslösheten uppvisar stor säsongsvariation. Den är som högst i juni varje år när heltidsstuderande som inte sökt jobb under terminerna börjar söka arbete och då räknas som arbetslösa. De som inväntar att börja ett sommarjobb senare under sommaren räknas också som arbetslösa i juni. Vill man följa utvecklingen av ungdomsarbetslösheten över tid är det därför bättre att titta på den säsongsrensade serien som också visas i diagrammet. Mellan maj och juni 2019 ökade antalet arbetslösa ungdomar med omkring 35 400 personer och sjönk igen i juli med 57 400 personer. Genom att klicka på de mindre diagrammen kan du se utvecklingen i antal arbetslösa istället för procent.

Bakomliggande orsaker

Ungdomsarbetslösheten är högre än arbetslösheten i resten av befolkningen. Sedan år 2000 har ungdomsarbetslösheten hållit sig på relativt höga nivåer. Det talar för att ungdomsarbetslösheten inte enbart är ett konjunkturproblem utan att det också finns strukturella orsaker bakom nivåerna. Höga ingångslöner kan göra det svårt för unga utan erfarenhet att få sitt första jobb. Turordningsreglerna gör att unga som precis har börjat på sitt jobb får gå först när det blir sämre tider. Att många går ut gymnasieskolan utan fullständiga betyg bidrar också till problematiken.