Artikel
Den svenska paradoxen
Publicerad 2009-10-07 av Fredrik Carlgren
Sverige är det land i Europa som satsar mest skattepengar på forskning och utveckling. Tyvärr är vi inte lika framstående när det gäller att få ut kommersiella produkter av forskningen. Många andra länder, som betalar mindre för forskning och utveckling, får ut fler innovationer på marknaden. Sverige tycks ha ett svagare innovationssystem än länder som Tyskland, Irland och Grekland.
European InnovationInnovation: Scoreboard, EIS, mäter årligen de europeiska ländernas kapacitet inom forskning, utveckling och innovationer. Undersökningen slår samman ett antal indikatorer som mäter allt från företagens bredbandstillgänglighet till exporten av kunskapsintensiv service. Liksom tidigare år placerar sig Sverige först av alla länder i undersökningen.
Om man tittar närmare på vad undersökningen egentligen kommer fram till ser man dock att Sverige är starkast i de indikatorer som mäter insats men är förhållandevis svagt när det gäller resultatresultat:. Diagrammet visar två av indikatorerna som använts i undersökningen. Vi är bäst av alla när det gäller insats, nämligen investerade resurser. Sverige satsar nämligen mest av sin bruttonationalproduktbruttonationalprodukt: på forskning och utveckling av alla länder i EUEU:. När det kommer till indikatorer som mäter resultatresultat: är Sverige däremot en medelmåtta. Andelen svenska små och medelstora företagmedelstora företag: som introducerar innovationer till marknaden är visserligen högre än medeltalet i Europa men långt ifrån toppen. Innovationer är dessutom det område som Sverige har sämst, och till och med negativ, utveckling inom.
Insats och resultat inom forskning och utveckling
Källa: European InnovationInnovation: Scoreboard, 2008.
Fotnot: Värdena i diagrammet är standardiserade och uttrycks som andel av EUEU::s medelvärde. På grund av platsbrist redovisas endast länderna i EU15.
Framtidens företag
Varför är då detta viktigt? Sverige har många stora företagföretag: som är mycket framgångsrika inom sina respektive områden. De flesta av dessa startades för länge sedan av skickliga uppfinnare och entreprenörer. Några få växte sig till de jättar som har varit mycket viktiga för svensk ekonomi. För Sveriges framtida ekonomiska utveckling är det viktigt att det skapas nya snabbväxande företagföretag:.
Den tekniska utvecklingsfronten har flyttats fram enormt sedan LM Ericsson och Alfred Nobel skapade sina företagföretag:. Idag krävs det ofta akademisk forskning för att kunna skapa en produktidé som är tillräckligt avancerad för att konkurrera internationellt . Därför är etablerandet av snabbväxande företagföretag: idag beroende av forskning och utvecklig på ett helt annat sätt än den var för hundra år sedan. För att ett företagföretag: skall växa riktigt fort och anställa många krävs i allmänhet en tekniskt mycket avancerad produktidé.
Innovationssystem och innovatörer
Den utväxling ett land eller en region får av medel satsade på forskning och utveckling i form av ekonomisk tillväxttillväxt: beror till stor del på dess innovationssystem. En innovationinnovation: är en ny produkt eller process som till skillnad från ett patentpatent: kan omsättas till ekonomiskt värde. Innovationssystemet kan sägas vara summan av alla faktorer i samhället som påverkar utvecklingen och spridningen av innovationer. Dessa kan till exempel vara ekonomiska, sociala, politiska, organisatoriska och institutionella. Professor Charles Edquist forskar i just innovationssystem. Han har identifierat ett antal faktorer som är viktiga för ett fungerande innovationssystem. Han beskriver hur det förutom pengarpengar: till forskning och utveckling är viktigt med samarbeten mellan olika aktörer i innovationssystemet.
En stor del av alla innovationer kommer ur interaktion mellan företag i olika marknader eller mellan entreprenörer och forskare.
I gränsytor mellan olika områden uppstår ofta dynamik och möjligheter. En lysande akademiker kan generera kunskap som skulle vara mycket efterfrågad på marknaden utan att själv veta om det. Och en driven entreprenörentreprenör: skulle kunna trilla på den här kunskapen utan att förstå marknadspotentialen i den. Det behövs ibland en länk mellan universitetet och näringslivetnäringslivet:. Någon som förstår sig på både forskningen och marknaden så pass mycket att den kan identifiera marknadspotential i ett tidigt skede, en så kallad innovatörinnovatör:.
Kontaktytor
Akademiker som har bra idéer behöver träffa innovatörer och entreprenörer som är intresserade av, och bra på, att se möjligheter. Att man är mycket begåvad inom mikrobiologi är inte detsamma som att man är en begåvad entreprenörentreprenör:. Här kan forskare behöva hjälp och stöd. Kunskapen som kommer att vara grunden till framtidens företagföretag: kommer inte att komma från en uppfinnare som sitter hemma och klurar på kammaren. Den kommer heller inte ur en professor instängd i sitt laboratorium. Kanske blir den svenska paradoxen ett minne blott om vi får fler forskare i näringslivetnäringslivet: och mer näringsliv på universitetet.
