Artikel
Jobbskatteavdraget – enklare än det låter
Publicerad 2008-11-07 av Fredrik Carlgren
Jobbskatteavdraget:Jobbskatteavdraget har sänkt skattetrycket och har gett löntagare mer kvar i lönekuvertet. Men samtidigt uppfattas reformen som krånglig. Är det ett avdrag, en skattereduktion, eller en helt vanlig skattesänkning? Men viktigast av allt: hur påverkas din ekonomi?
Jobbskatteavdraget:Jobbskatteavdraget är en skattereduktion, inte ett avdrag. Det är en reduktion eftersom det är slutskatten som minskas, inte den beskattningsbara inkomsten. Dessutom behöver man inte själv ansöka om Jobbskatteavdraget:jobbskatteavdraget utan det finns direkt inräknat i skattetabellerna och kommer löntagaren till del automatiskt vid varje löneutbetalning.
Det som utmärker Jobbskatteavdraget:jobbskatteavdraget är att det är riktat mot en specifik grupp: löntagarna. Jobbskatteavdraget:Jobbskatteavdraget omfattar nämligen bara arbetsinkomster, alltså Lön:lön eller inkomster från Näringsverksamhet:näringsverksamhet. Skatten minskas inte på pension och ersättningar från socialförsäkringar som sjuk- och föräldrapenning eller a-kassa. Tanken är att när arbete blir mer lönsamt ska fler ska ta klivet in, eller tillbaka in, på Arbetsmarknaden:arbetsmarknaden.
Kommuner förlorar inget
Jobbskatteavdraget:Jobbskatteavdraget innebär att den kommunala inkomstskatten minskar. Kommunerna förlorar dock inget på reformen eftersom staten kompenserar bortfallet.
Något som inte uppmärksammats särskilt mycket i detta sammanhang är att Jobbskatteavdraget:jobbskatteavdraget faktiskt kan locka kommuner att höja - eller åtminstone inte uppmuntra dem till att sänka - kommunalskatten. Ju högre skattesats en kommun har, desto större blir nämligen Jobbskatteavdraget:jobbskatteavdraget. Beroende på vilken kommun man bor i kan det faktiskt skilja så mycket som 2 400 kronor om året i jobbskatteavdrag, även om lönen är den samma. Om en kommun höjer skatten ökar alltså samtidigt Jobbskatteavdraget:jobbskatteavdraget. Därför hamnar en del av notan för kommunala skattehöjningar numera även hos staten och inte enbart hos de kommuninvånarna som ska betala in skatten.
Minskat skattetryck
Jobbskatteavdraget:Jobbskatteavdraget har också börjat göra sitt avtryck i Sveriges totala Skattetryck:skattetryck. I OECD:OECD:s senaste jämförelse blev Sverige passerat av Danmark. Statistiken visar att skattetrycket i Danmark var 48,9 procent år 2007. Detta var 0,7 procentenheter högre än i Sverige. Båda länder har dock fortfarande långt ner till genomsnittet för OECD:OECD, vilket ligger på 35,9 procent (år 2006). OECD:OECD:s siffror visar att minskningen i det svenska skattetrycket främst beror på lägre inkomstskatter – alltså en direkt följd av jobbskatteavdragets införande år 2007. Gräver man djupare i OECD:OECD:s siffror ser man att inkomstskatterna minskade med två miljarder kronor, eller 0,5 procent, mellan 2006 och 2007. Att inte förändringen inte blev större beror på att fler kom i arbete under denna tid och att vi därmed fick fler skattebetalare totalt sett.
Plånbokseffekter
För de flesta löntagare kommer dock allt prat kring jobbskatteavdragets tekniska upplägg, Skattetryck:skattetryck och sysselsättningseffekter säkert i andra hand. Viktigare är då att veta hur mycket man som privatperson tjänar på reformen. Mer om det kan du läsa i tabellen nedan som visar jobbskatteavdragets föreslagna storlek nästa år. Du kan också använda vår räknesnurra (finns i högermarginalen) för att se hur stort ditt jobbskatteavdrag är idag. För när allt kommer omkring är Jobbskatteavdraget:jobbskatteavdraget enklare än det låter. För alla som arbetar är det en helt vanlig skattesänkning. Hur mycket tjänar du på den?
Jobbskatteavdraget år 2009
Källa: Finansdepartementet
I tabellen används en kommunal skattesats på 31,44 procent (genomsnittet för 2008).
Fotnot: Förslaget om ett förstärkt jobbskatteavdrag innehåller även en hel del förändringar för personer som är över 65 år. Du kan själv ta del av hela texten här:
”Sänkt skatt på förvärvsinkomster” PM från Finansdepartementet, pdf (0,5 Mb)