Jobbskatteavdraget – enklare än det låter
Publicerad: 2008-11-07
JobbskatteavdragetJobbskatteavdraget: har sänkt skattetrycket och har gett löntagare mer kvar i lönekuvertet. Men samtidigt uppfattas reformen som krånglig. Är det ett avdrag, en skattereduktion, eller en helt vanlig skattesänkning? Men viktigast av allt: hur påverkas din ekonomi?
JobbskatteavdragetJobbskatteavdraget: är en skattereduktion, inte ett avdrag. Det är en reduktion eftersom det är slutskatten som minskas, inte den beskattningsbara inkomsten. Dessutom behöver man inte själv ansöka om jobbskatteavdragetjobbskatteavdraget: utan det finns direkt inräknat i skattetabellerna och kommer löntagaren till del automatiskt vid varje löneutbetalning.
Det som utmärker jobbskatteavdragetjobbskatteavdraget: är att det är riktat mot en specifik grupp: löntagarna. JobbskatteavdragetJobbskatteavdraget: omfattar nämligen bara arbetsinkomster, alltså lönlön: eller inkomster från näringsverksamhetnäringsverksamhet:. Skatten minskas inte på pension och ersättningar från socialförsäkringar som sjuk- och föräldrapenning eller a-kassa. Tanken är att när arbete blir mer lönsamt ska fler ska ta klivet in, eller tillbaka in, på arbetsmarknadenarbetsmarknaden:.
Kommuner förlorar inget
JobbskatteavdragetJobbskatteavdraget: innebär att den kommunala inkomstskatten minskar. Kommunerna förlorar dock inget på reformen eftersom staten kompenserar bortfallet.
Något som inte uppmärksammats särskilt mycket i detta sammanhang är att jobbskatteavdragetjobbskatteavdraget: faktiskt kan locka kommuner att höja - eller åtminstone inte uppmuntra dem till att sänka - kommunalskatten. Ju högre skattesats en kommun har, desto större blir nämligen jobbskatteavdragetjobbskatteavdraget:. Beroende på vilken kommun man bor i kan det faktiskt skilja så mycket som 2 400 kronor om året i jobbskatteavdrag, även om lönen är den samma. Om en kommun höjer skatten ökar alltså samtidigt jobbskatteavdragetjobbskatteavdraget:. Därför hamnar en del av notan för kommunala skattehöjningar numera även hos staten och inte enbart hos de kommuninvånarna som ska betala in skatten.
Minskat skattetryck
JobbskatteavdragetJobbskatteavdraget: har också börjat göra sitt avtryck i Sveriges totala skattetryckskattetryck:. I OECDOECD::s senaste jämförelse blev Sverige passerat av Danmark. Statistiken visar att skattetrycket i Danmark var 48,9 procent år 2007. Detta var 0,7 procentenheter högre än i Sverige. Båda länder har dock fortfarande långt ner till genomsnittet för OECDOECD:, vilket ligger på 35,9 procent (år 2006). OECDOECD::s siffror visar att minskningen i det svenska skattetrycket främst beror på lägre inkomstskatter – alltså en direkt följd av jobbskatteavdragets införande år 2007. Gräver man djupare i OECDOECD::s siffror ser man att inkomstskatterna minskade med två miljarder kronor, eller 0,5 procent, mellan 2006 och 2007. Att inte förändringen inte blev större beror på att fler kom i arbete under denna tid och att vi därmed fick fler skattebetalare totalt sett.
Plånbokseffekter
För de flesta löntagare kommer dock allt prat kring jobbskatteavdragets tekniska upplägg, skattetryckskattetryck: och sysselsättningseffekter säkert i andra hand. Viktigare är då att veta hur mycket man som privatperson tjänar på reformen. Mer om det kan du läsa i tabellen nedan som visar jobbskatteavdragets föreslagna storlek nästa år. Du kan också använda vår räknesnurra (finns i högermarginalen) för att se hur stort ditt jobbskatteavdrag är idag. För när allt kommer omkring är jobbskatteavdragetjobbskatteavdraget: enklare än det låter. För alla som arbetar är det en helt vanlig skattesänkning. Hur mycket tjänar du på den?
Jobbskatteavdraget år 2009
Källa: Finansdepartementet
I tabellen används en kommunal skattesats på 31,44 procent (genomsnittet för 2008).
Fotnot: Förslaget om ett förstärkt jobbskatteavdrag innehåller även en hel del förändringar för personer som är över 65 år. Du kan själv ta del av hela texten här:
”Sänkt skatt på förvärvsinkomster” PM från Finansdepartementet, pdf (0,5 Mb)
Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.