Erbjudande! 50 % rabatt på hushållstjänster
Publicerad: 2007-10-26
Att hävda att det råder höstrea på hushållstjänster sedan den 1 juli är kanske att ta i. Men faktum är att de skattelättnader som infördes då sänker kostnaden med upp mot 50 procent för vissa tjänstertjänster: som utförs i eller i närhet av bostaden.
Ögon i nacken, ett extra par armar och åtta timmar mer på dygnet – i väntan på att evolutionen och kosmos rättar till dessa smärre tillkortakommanden i vår existens, får vi ödmjukt försöka hitta andra sätt att hinna med vardagen. En lösning vore förstås att anlita någon som kan avlasta en med en del vardagliga, men nödvändiga, göromål.
Problemet är bara att de höga skatterna på arbete i Sverige har gjort en sådan lösning möjlig endast för ett fåtal i samhället. Istället har en svart marknadsvart marknad: vuxit fram. På ekonomiskt fackspråk säger man att skattekilarna inom tjänstesektorn har varit alltför stora.
Kil mellan beställare och utförare
Vad är då en skattekilskattekil: för någonting? För att förstå det kan vi först tänka oss en situation där en frilansjournalist, Anna, överväger att arbeta lite extra för att ha råd att anlita någon som tar hand om trädgårdsskötseln där hemma. Efter lite letande hittar Anna en trädgårdsmästare, Bert, som går med att göra arbetet för en tusenlapp.
Anna och Bert kommer överens och allt är klappat och klart? Nja, Bert börjar räkna på hur mycket han får kvar efter skatt av tusenlappen. För det första går 200 kronor direkt i momsmoms:. Kvar blir alltså 800 kronor. Av dessa 800 försvinner ytterligare 196 kronor i arbetsgivaravgiftarbetsgivaravgift:. På det resterande beloppet ska Bert betala inkomstskatt. Eftersom Bert tjänar mindre än 328 600 kronor om året betalar han endast kommunalskatt på arvodet från Anna. Trots detta går ytterligare 192 kronor i skatt. Kvar av tusenlappen blir alltså 412 kronor åt Bert, efter alla skatter är betalda.
Hög arbetskraftskostnad
Även Anna börjar räkna lite på det. För att kunna betala de tusen kronorna är hon tvungen att tjäna in en lönlön: före skatt på 1 466 kronor. Att detta belopp ändå inte blir högre beror på att även Anna tjänar under gränsen för statlig skatt. På detta belopp kommer sedan arbetsgivaravgiften, 475 kronor. När Anna har adderat ihop beloppen inser att hon kommer att bli tvungen att sälja in material till de tidningar hon skriver för till ett värde av 1 942 kronor, om hon ska ha råd att betala Bert.
Skillnaden mellan vad Bert får ut i handen och värdet av Annas extraarbete kallas skattekilskattekil:. I detta fall, med två individer som båda tjänar under brytpunkten, uppgår skattekilen till 1530 kronor (1 942 minus 412) för en tjänst som kostar 1 000 kronor. Hade Anna och Bert tjänat mer hade skattekilen varit ännu större.
Skattereduktionen för hushållstjänster
Detta var alltså förutsättningarna för Anna och Bert att komma överens fram till juli i år. I och med införandet av skattereduktionen för hushållstjänster förändrades dock villkoren.
Om Anna beviljas full skattereduktion på tjänsten, det vill säga 500 kronor, minskas skattekilen dramatiskt. Istället för att behöva sälja texter till ett värde av 1 942 kronor räcker det nu med halva det beloppet, 971 kronor. Spaltmetern halveras alltså för Anna. För Bert innebär dock skattereduktionen ingen förändring av det belopp han får ut i handen. Skattekilen blir därför, under de nya förutsättningarna, 559 kronor (971 minus 412). Detta är en minskning med 63 procent.
Skattekilen mellan Anna och Bert
Så mycket går i skatt vid köp av en tjänst som kostar 1 000 kronor
Beräkningar av Ekonomifakta
Not: Samtliga kostnader antas vara arbetskostnader.
Huruvida Anna och Bert lyckas komma överens under dessa nya förutsättningar förtäljer inte denna artikel. Klart är dock att spelreglerna har ändrats på ett sätt som kan stimulera sysselsättningen inom dessa tjänstebranscher och minska stressen i vardagen. Och de svarta tankar Anna eventuellt hade om att betala Bert utanför skattesystemet kanske också har ljusnat något.
Se även Ekonomifaktas nya interaktiva räknesnurra:
Vad kostar tjänsten egentligen?
Räkna på kostnader och skattekilar utifrån din egen vardag!
Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.
