Brytpunkt i debatten

Publicerad: 2013-09-20

I veckan presenterades statsbudgeten för 2014. Ett av förslagen som väckt debatt är höjningen av brytpunkten. En liten och teknisk fråga kan tyckas, men den har kopplingar till den större frågan om värnskattvärnskatt: och skatten på högkvalificerad arbetskraftarbetskraft:.

I budgetpropositionen föreslår regeringen att den så kallade nedre brytpunkten ska höjas mer än vanligt nästa år. Den nedre brytpunkten anger när man börjar betala statlig inkomstskatt. Det är vid den punkten som skatten på en löneökning går från i genomsnitt 32 till 52 procent.

110 000 färre

Normalt höjs brytpunkten med inflationen plus två procentenheter. Detta för att hålla jämna steg med den allmänna löneutvecklingen. Skillnaden blir nu att den kommer att höjas med cirka fem procent istället; att gränsen för statlig skatt kommer att dras vid en månadslön på 37 417 kronor istället för 36 158 kronor. Räknat i antal personer betyder det att 110 000 färre kommer att betala statlig inkomstskatt 2014, än vad som annars hade varit fallet.

Vilka är då dessa 110 000? En grov fingervisning om det får man om man ser till hur höga genomsnittslönerna är i olika yrken. I tabellen nedan redovisas sådana siffror för privat sektor. Löneuppgifterna kommer från SCBSCB: och avser år 2012. De har sedan räknats upp med 2,7 respektive 2,8 procent för 2013 och 2014, i enlighet med Konjunkturinstitutets prognosprognos:. Detta för att få fram ungefär var lönenivåerna kommer att ligga nästa år.

Samhällsekonomiskt smart?

Det första man kan notera är att genomsnittet för tjänstemän inom privat sektor ligger inom detta intervall. På mer detaljerad nivå handlar det annars om allt från ingenjörer till specialistsjuksköterskor. Särskilt enkelt att hitta likheter är det inte, men ett gemensamt drag är att dessa yrken överlag kräver högre utbildningutbildning:. Och i detta sammanhang finns en diskussion om beskattningen: Hur mycket skatt är det samhällsekonomiskt smart att ta ut på just sådan högkvalificerad arbetskraftarbetskraft:? Till exempel har Långtidsutredningen slagit fast att i alla fall värnskattenvärnskatten:, alltså skatten efter den övre brytpunkten, skulle kunna tas bort helt utan att skatteintäkterna skulle minska (läs mer här ).

I internationella jämförelser sticker också den svenska skatten på personer med högre inkomster ut. Till exempel visade KPMG:s globala kartläggning förra året att endast Aruba i Västindien hade en högre maximal marginalskattmarginalskatt: än Sverige (läs mer här ). En höjning av den nedre brytpunkten skulle inte förändra den saken, men den skulle som sagt låta 110 000 fler skattebetalare behålla merparten av sina inkomstinkomst:ökningar nästa år.

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.