Artikel
En skatt på läsk?
Publicerad 2025-08-14 av Alva Ohlsson
Världshälsoorganisationen (WHO) föreslår en 50-procentig skatt på läsk, alkohol och tobak. En åtgärd som enligt beräkningar kan rädda 50 miljoner liv till år 2035. I Sverige bidrar en kost med mer socker till en växande sjukdomsbörda, och utvecklingen går åt fel håll. Men kan en skatt på läsk verkligen ändra våra vanor?
Ökad läskkonsumtion bidrar till Sveriges vanligaste dödsorsak
I takt med att det generella välståndet har ökat har även konsumtionen av icke nödvändiga livsmedel vuxit, och läsk är ett tydligt exempel. År 1960 drack en person i genomsnitt omkring 20 liter läsk per år, en siffra som till 2023 nästan har femdubblats. Idag konsumerar svenskar i genomsnitt motsvarande en till två stora PET-flaskor läsk per vecka. Enligt den senaste tillgängliga datan ligger Sverige över EUEU:-genomsnittet i andelen som dricker läsk fyra till sex gånger i veckan, och under EUEU:-genomsnittet i andelen som dricker läsk mer sällan eller aldrig.
Den ökade läskkonsumtionen bidrar till en mer ohälsosam kost, vilket i sin tur är en riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdomar som är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Förutom mänskligt lidande medför dessa sjukdomar stora samhällskostnader, både genom vårdutgifter och produktionsbortfall till följd av sjukskrivningar och förtida död.
För att bromsa utvecklingen söker beslutsfattare världen över effektiva metoder att förbättra folkhälsan. Ett av de verktyg som diskuteras är så kallade hälsoskatter, det vill säga ekonomiska styrmedel som gör ohälsosamma produkter dyrare och därmed mindre attraktiva. Länder som Norge, Frankrike, Storbritannien, Finland och Ungern har redan infört olika former av läsk- eller sockerskatter. I Sverige har frågan debatterats flitigt men ännu inte lett till någon lagstiftning.
Konsumenternas beteende hänger ihop med priskänslighet
WHO menar att en prisökning på läsk kan ändra konsumenters beteende genom att minska konsumtionen och få dem att välja ett mer hälsosamt alternativ. Det bygger på principen om efterfrågans priselasticitetpriselasticitet:: om priset på en vara ökar minskar efterfråganefterfrågan:. Effekten av en sådan prisökning beror dock på hur priskänslig varan är.
För att en skatt på läsk ska få effekt krävs det att det finns bra alternativ för konsumenterna att välja på. Om det finns tillgängliga och prisvärda alternativ till läsk är konsumenterna mer benägna att byta, men om alternativen saknas minskar effekten av en skatt. I Finland infördes till exempel en sockerskatt under 2011, och där visade det sig att det inte fanns några bra substitut till bland annat godis. Det medförde att priskänsligheten för godis var mycket låg, och konsumenterna ändrade därför inte sitt beteende särskilt mycket trots prishöjningen. Finland valde att ta bort sockerskatten år 2017.
En skatt på läsk kan slå olika mot olika inkomstgrupper
Även hushållens inkomstnivåer påverkar hur priskänslig en vara är. För hushåll med lägre inkomster blir prisförändringar mer kännbara, vilket kan ge större effekt på konsumtionen, medan effekten kan bli mindre för hushåll med högre inkomster. Däremot menar forskare att en skatt på läsk riskerar att slå hårdare mot socioekonomiskt svaga grupper eftersom de inte alltid har råd med hälsosamma alternativ och därför fortsätter att köpa läsk trots en prishöjning. Resultatet blir därmed att deras ekonomiska situation försvagas utan att de får ta del av hälsovinsterna med minskad sockerkonsumtion.
Att använda ekonomiska styrmedel för att påverka människors konsumtionsbeteende kan därför vara ett osäkert verktyg, eftersom det är svårt att förutse vilken effekt åtgärden får i praktiken.
