Artikel
Hur många jobb ger ökad tillväxt?
Publicerad 2006-05-19 av Alexandra Stråberg
Sveriges sysselsättningsutveckling har inte följt med tillväxten de senaste åren. TillväxtTillväxt: utan sysselsättningsökningar är ett fenomen som diskuteras bland ekonomer kallas för jobless growthjobless growth:. Jobless growthJobless growth: kan i debatten uppfattas gälla för de flesta andra rika OECDOECD:-länder men så är inte fallet. Det visar sig att Sverige, tillsammans med Finland, inte har haft något långsiktigt positivt samband mellan tillväxttillväxt: och sysselsättningsysselsättning: mellan åren 1980-2004. Sambandet har snarare varit negativt.
Trots de senaste årens stabila tillväxttakt har det i Sverige inte genererats någon sysselsättningsökning att tala om. Detta är något som även grannlandet Finland kan känna igen sig i. I motsatt riktning går länder som Island och Irland med en högre tillväxttillväxt: med tillhörande sysselsättningsökning. Utöver att den ekonomiska tillväxten i dessa länder varit högre så har varje procent ekonomisk tillväxttillväxt: tenderat att skapa procentuellt fler jobb än i Sverige. I ett kapitel i NBER-rapporten ’Att reformera välfärdsstaten’ diskuteras just tillväxtens effekt på sysselsättningen i ett internationellt perspektiv. Där har författarna uppskattat den långsiktiga sysselsättningseffekten av en BNPBNP:-ökning på 1 procent, 1980-2004, för 31 rika länder.
Sambandet mellan tillväxt och sysselsättning
I samtliga undersökta länder, förutom Finland och Sverige, har författarna funnit ett positivt samband mellan BNPBNP:-tillväxttillväxt: och sysselsättningsysselsättning:. I Sverige ger en tillväxttillväxt: på 1 procent snarare en minskning av sysselsättningen på 0,05 procent, enligt författarnas uträkning. Detta innebär att Sverige hamnar längst ned på listan.
På Irland ger en 1-procentig ökning av tillväxten så mycket som 0,41 procents ökning av sysselsättningen. Om man gör ett räkneexempel och överför det Irländska sambandet mellan tillväxttillväxt: och sysselsättningsysselsättning: till svenska tillväxtförhållanden, så skulle detta innebära att Sveriges sysselsättningsysselsättning: skulle ha ökat markant jämfört med vad den gjort. Genom att använda Sveriges årliga BNPBNP:-tillväxttillväxt: för åren 1980-2004, och sedan utgå från sysselsättningsnivån år 1980, kan man sedan räkna upp sysselsättnings-förändringen efter det Irländska sambandet. Detta ger oss siffror som säger att sysselsättningen i Sverige i så fall hade ökat från nivån på ungefär 4,2 miljoner människor år 1980 till nära 5,1 miljoner människor år 2004. Det handlar alltså om en ökning på nästan 23 procent, vilket betyder nära 1 miljon personer.
På Island ger en 1-procentig ökning av tillväxten så mycket som 0,46 procents ökning av sysselsättningen. Det innebär i svenska termer (enlig samma beräkningssätt som ovan) att sysselsättningen skulle ha ökat med ungefär 26 procent, alltså nästan 1,1 miljoner människor.
Slutsatser
En av slutsatserna i artikeln är att det krävs mer än bara tillväxttillväxt: för att skapa sysselsättningsökningar. Det krävs även rätt förutsättningar. Med rätt förutsättningar pekar artikelförfattarna på ett antal faktorer där Sverige skiljer sig från de länder som hamnar högre på listan. Dessa handlar bland annat om att Sverige har en jämförelsevis hög skatt på arbeteskatt på arbete: och konsumtion. Utöver detta nämns den relativt strikta svenska arbetsmarknadslagstiftningen med lagen om anställningsstöd (LASLAS:) som ett hinder då denna gör det svårare för arbetsgivarearbetsgivare: att anpassa sin verksamhet till olika förutsättningar. Dessutom skriver de att den jämförelsevis höga företags-beskattningen gör att färre personer vill starta företagföretag:.
Trots de problem som författarna anger så betyder inte det att sysselsättningen i sig står stilla (även om sambandet mellan tillväxttillväxt: och sysselsättningsysselsättning: långsiktigt varit negativt) utan det visar snarare på den stora potential som idag finns till ytterligare ökningar. Förra året ökade till exempel sysselsättningen och det ser ut som att den fortsätter att öka även i år. Det är framför allt inom tjänstesektorn (och där byggsektorn och den offentliga sektorn) som det efterfrågas och anställs fler personer.
Läs mer och hitta fakta om:
Not: Rapporten som anges i texten är Henrekson, Magnus och Davis, Steven J. (2006), Tillväxten och sysselsättningen i 90-talskrisens kölvatten, i R.B Freeman, B. Swedenborg och R. Topel, red. Att reformera välfärdsstaten – Amerikanskt perspektiv på den svenska modellensvenska modellen:, NBER Rapporten II. Stockholm: SNS Förlag, 2006, 125-140.
