Investor State Dispute Settlement (ISDS)

Senast uppdaterad: 2026-01-07

ISDS står för Investor State Dispute Settlement och är en vanlig mekanism för tvistlösning i frihandelsavtal. Den reglerar hur skiljeförfaranden mellan en investerare och en stat ska genomföras, var de ska äga rum och vilka rättsregler som ska tillämpas. Trots att ISDS-klausuler är vanliga förekommer relativt få tvister inom ramen för systemet.

Varför har antalet tvister inom ISDS ökat?

ISDS står för Investor State Dispute Settlement och är en mekanism för tvistlösning i frihandelsavtal. Under de senaste åren har antalet tvister inom ramen för ISDS varit mellan 60 och 80 stycken per år. Sedan världen i allt större utsträckning öppnat upp för Frihandel:frihandel har antalet tvister ökat, vilket är en naturlig följd av att fler avtal innehåller ISDS-klausuler och att de internationella investeringarna har blivit fler. Nästan alla bilaterala investeringsavtal (BIT) innehåller en ISDS-klausul och globalt finns idag över 2 000 investeringsavtal.

Syftet med ISDS är att skapa ett stabilt och förutsägbart Klimat:klimat för internationella investeringar. Klausulen ger investerare skydd mot direkt expropriation, men även mot andra former av ojämlik eller orättvis behandling. Samtidigt hindrar ISDS inte stater från att stifta egna lagar eller införa nationella regler.

När det gäller utfallet av processerna har de svarande staterna hittills vunnit 38 procent av målen, medan investerare har vunnit 28,6 procent. I 17,3 procent av fallen har parterna nått en förlikning.

Tvisterna prövas i skiljedomsinstitut som exempelvis International Centre for Settlement of Investment Disputes (ICSID) eller inom ramen för United Nations Commission on International Trade Law (UNCITRAL). Även Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut (SCC) har avgjort ISDS-tvister.

Transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar (TTIP)

I det planerade frihandelsavtalet Transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar (TTIP:TTIP) mellan EU:EU och USA var investerarskydd och tvistlösning en central och omdiskuterad fråga. De förslag som diskuterades innebar inte att stater skulle förhindras från att förbjuda vissa produkter eller lagstifta mot specifika typer av verksamhet. En fällande dom inom en sådan mekanism för tvistlösning skulle inte heller ha kunnat ändra lagstiftningen, utan enbart leda till att skadestånd utdöms.

Frågan om ISDS, eller ett alternativt investeringsdomstolssystem, var av särskilt intresse i TTIP:TTIP-sammanhang eftersom USA saknar en generell lagstiftning som i internationell investeringsrättslig mening uttryckligen förbjuder diskriminering av utländska investerare, och sådant skydd istället normalt regleras genom internationella avtal.