Arbetade timmar - internationellt

Senast uppdaterad: 2026-01-30

Sedan 1970-talet har antalet arbetade timmar per sysselsatt minskat i nästan samtliga OECD:OECD-länder. I dag är den genomsnittliga arbetstiden högst i Colombia, Mexiko och Costa Rica. Samtidigt är den faktiska arbetstiden per sysselsatt som lägst i länder som Tyskland, Danmark, Norge och Sverige.

Den teoretiska arbetstiden för personer som arbetar heltid i Sverige är 40 timmar per vecka eller 2 080 timmar om året. Den faktiska arbetstiden per sysselsatt är betydligt kortare, det är arbetstid som blir kvar när ledighet, semester, sjukfrånvaro och annan frånvaro som sysselsatta har rätt till enligt lag eller avtal har räknats bort. Under år 2024 uppgick den faktiska arbetstiden per sysselsatt till 1 431 timmar.

I ett internationellt perspektiv är den faktiska arbetstiden i Sverige låg. Svenskar arbetar i genomsnitt färre timmar per år och sysselsatt än invånarna i de flesta andra OECD:OECD-länder. Sverige ligger även lågt i jämförelse med flera EU:EU-länder, exempelvis Finland, Frankrike och Italien.

Den faktiska arbetstiden per sysselsatt i Sverige har minskat med drygt 20 procent sedan 1950-talet. Utvecklingen förklaras främst av successiva arbetstidsförkortningar, utbyggd semester och ökad lag- och avtalsreglerad ledighet. Även förändringar på Arbetsmarknaden:arbetsmarknaden, såsom en större tjänstesektor och en högre andel deltidsarbete, har bidragit till utvecklingen. Under 1990-talet ökade visserligen arbetstiden per sysselsatt. En förklaring till det är att ekonomiska kriser ofta leder till ökad osäkerhet på arbetsmarknaden, vilket gör att de sysselsatta tenderar att ta ut mindre ledighet och ha lägre sjukfrånvaro. Därtill påverkade sammansättningen av arbetskraften, eftersom många av dem som förlorade jobbet under krisen var deltids- eller timanställda. Sedan millennieskiftet har antalet faktiskt arbetade timmar per sysselsatt sjunkit trendmässigt.

Statistiken publiceras årligen av OECD:OECD och syftar främst till att följa utvecklingen över tid och identifiera trender i hur mycket det faktiskt arbetas i olika länder. Direkta jämförelser mellan länder ett visst år bör däremot göras med försiktighet. Detta beror på skillnader i datakällor. Vissa länder baserar sina uppgifter på arbetskraftsundersökningar, andra på Nationalräkenskaper:nationalräkenskaper.