Artikel
Nya bolåneregler 2026
Publicerad 2026-03-16 av Jacob Öljemark
Från den 1 april 2026 införs nya regler för bolån i Sverige. Förändringarna innebär bland annat att kravet på kontantsinsatsen sänks och att det skärpta amorteringskravet tas bort. Syftet är att göra det lättare för fler hushåll att ta sig in på bostadsmarknaden.
Belåningsgraden visar hur stor del av bostadens värde som finansieras med lån. Sedan 2010 får banker som mest låna ut 85 procent av bostadens värde vid ett bostadsköp. Resterande del, minst 15 procent, måste köparen finansiera med en egen kontantinsats. Under de senaste åren har omkring hälften av bostadsköparna haft en belåningsgrad nära bolånetaket, på omkring 80 till 85 procent. Andelen var som högst under 2020.
Bolånereglerna förändras 2026
Reglerna för bolån har förändrats vid flera tillfällen under de senaste åren i syfte att begränsa hushållens skuldsättning. Bolånetaket infördes 2010 och amorteringskrav infördes i två steg: först 2016 och därefter 2018. Det första kravet kopplades till bostadens belåningsgrad, medan det senare tog hänsyn till hushållets Inkomst:inkomst.
De nya regler som träder i kraft 2026 innebär att delar av regelverket förändras:
Bolånetaket höjs från 85 till 90 procent
Det inkomstbaserade amorteringskravet på en procent per år tas bort
Nya begränsningar för tilläggslån
Det innebär att kravet på kontantinsats sänks, att det extra amorteringskravet för hushåll med bolån som översteg 4,5 gånger bruttoinkomsten tas bort samt att belåningsgraden för tilläggslån normalt inte får överstiga 80 procent av bostadens värde.
Däremot ligger de grundläggande amorteringskraven, kopplade till bostadens värde kvar:
lån över 70 procent ska amorteras med minst 2 procent per år
lån mellan 50 och 70 procent ska amorteras med minst 1 procent per år
lån under 50 procent omfattas inte av amorteringskrav
Möjliga effekter för hushållen
Skuldkvoten:Skuldkvoten visar hur stora bolånen är i förhållande till hushållets Bruttoinkomst:bruttoinkomst. Det skärpta amorteringskravet, som infördes 2018, riktades mot hushåll med särskilt höga skuldkvoter. Amortering:Amortering innebär att lånet betalas av successivt och har varit en viktig del i regleringen av bolånemarknaden. Hushåll med hög skuldsättning amorterar därför i regel mer varje år än hushåll med lägre skulder.
Andelen hushåll med skuldkvoter över 450 procent är betydligt större i storstadsområdena än i övriga delar av landet. Det hänger bland annat samman med högre bostadspriser och större lån i förhållande till inkomsterna.
När det skärpta amorteringskravet tas bort minskar amorteringskraven för hushåll med stora lån i förhållande till sina inkomster. Det ger dessa hushåll ett större ekonomiskt utrymme. Samtidigt kan fler hushåll låna mer, eftersom de inte längre begränsas av det skärpta amorteringskravet.
Lånebetalningskvoten visar hur mycket hushåll med bolån betalar för både Ränta:ränta och Amortering:amortering. Tillsammans utgör en del av hushållens löpande betalningar. När räntorna var låga under slutet av 2010-talet var räntekostnaderna som andel av inkomsten relativt låga. Efter ränteuppgången 2022 ökade de däremot tydligt. Samtidigt har hushållens amorteringar legat kvar på relativt höga nivåer eftersom amorteringskraven fortsatt gäller för de flesta bolånetagare.
När det skärpta amorteringskravet slopas minskar hushållens amorteringar, vilket gör att en mindre andel av inkomsten går till lånebetalningar och därmed sjunker lånebetalningskvoten.
Vid bostadsköp ligger belåningen ofta nära bolånetaket. Nästan hälften av bostadsköparna har en belåningsgrad mellan 80 och 85 procent.
För hushåll som tar tilläggslån ser fördelningen annorlunda ut. Där är belåningsgraderna i genomsnitt lägre eftersom lånen tas på bostäder som redan delvis är avbetalda.
Den nya begränsningen för tilläggslån innebär att belåningsgraden normalt inte ska kunna överstiga 80 procent av bostadens värde. Det kan göra det svårare för hushåll med hög belåningsgrad att öka sina lån med bostaden som säkerhet och därmed begränsa möjligheterna att finansiera till exempel renoveringar eller andra större utgifter.
Möjliga effekter på bostadsmarknaden
Syftet med de nya reglerna är bland annat att sänka trösklarna för förstagångsköpare att ta sig in på bostadsmarknaden. En lägre kontantinsats gör att hushållen behöver spara mindre Kapital:kapital för att kunna köpa en bostad.
Samtidigt kan lättare kreditvillkor påverka Efterfrågan:efterfrågan på bostäder. Om fler hushåll kan låna mer kan det bidra till högre bostadspriser, särskilt i områden där bostadsbyggandet är begränsat.
Hur stora effekterna blir beror på flera faktorer. Förutom bolånereglerna, påverkar även ränteläget, utvecklingen av hushållens inkomster och bostadsmarknaden i stort.
