Artikel
Snabbfotade amerikaner och stela européer
Publicerad 2009-06-09 av Fredrik Carlgren
Hur kommer det sig att amerikaner byter jobb oftare än européer? Är européer bekväma eller är det amerikanerna som är rastlösa? Och vilken betydelse har det?
Amerikaner gillar att byta jobb. Varje månad slutar cirka fem miljoner på sina arbetsplatser och lika många anställs. Så har det varit de senaste tio åren. Det finns inte några exakt jämförbara siffror för europeiska länder, men mycket tyder på att jobbomsättningen är betydligt lägre i Europa. Om man till exempel ställer frågan om hur länge man har jobbat för sin nuvarande arbetsgivarearbetsgivare: får man svaret, fyra år, av en genomsnittlig amerikansk löntagare. I Sverige ligger motsvarande tid på mellan 5 och 10 år och i flera andra länder, som Italien och Portugal, är det ännu längre.
Än mer märks skillnaden mellan USA och EUEU: när man ser till hur många jobb man har under ett yrkesliv. Medan en amerikan avverkar elva jobb under en karriär hinner en genomsnittlig EUEU:-medborgare bara med fyra jobb. En annan siffra som illustrerar den låga rörligheten på EUEU::s arbetsmarknader är att var fjärde arbetstagarearbetstagare: endast har haft en enda arbetsgivarearbetsgivare: under sin karriär. Detta är en uppseendeväckande stor andel. Frågan är hur det kan skilja så mycket mellan USA och EUEU:.
Nyttan av ett nytt jobb
Kan det vara så att den låga rörligheten är en inställningsfråga hos europeiska arbetstagarearbetstagare:? En opinionsundersökning bland EUEU:-medborgarna från 2005 visar vissa tecken på det. I Tyskland, Österrike och Grekland tycker endast 25 procent av de tillfrågade att det är positivt att byta jobb var femte år.
Men kulturella skillnader förklarar knappast hela skillnaden mellan USA och EUEU:. En annan förklarande faktor kan vara att amerikaner tjänar mer på att byta jobb. MarginalskattenMarginalskatten:, alltså skatten man betalar på en löneökning, är lägre i USA. Enligt siffror från OECDOECD: betalar en genomsnittlig amerikansk löntagare cirka 30 procent skatt på en inkomstinkomst:ökning. I Sverige ligger motsvarande siffra på över 50 procent och i EUEU: på cirka 40 procent. Får man behålla mer av en löneökning kan viljan att anstränga sig lite mer och leta nya karriärvägar öka.
Antal avslutade anställningar i USA
Säsongsjusterade värden
Källa: JOLTS-databasen, Bureau of Labor Statistics
Slutar ofta frivilligt
En annan faktor som kan förklara den höga rörligheten på USA:s arbetsmarknad är den liberala arbetsrätten. Denna gör det enklare att säga upp personal och därmed blir det mindre riskfyllt att anställa. Om man vill kan man också vända på myntet och tolka det som att den liberala arbetsrätten tvingar fram en hög rörlighet på arbetsmarknadenarbetsmarknaden:; när man blir uppsagd måste man ju söka nytt arbete. Men om denna tolkning skulle stämma helt och hållet borde antalet amerikanska löntagare som slutar på sina jobb frivilligt vara färre än de som blir uppsagda. Så är det normalt sett inte. Det är först under de senaste månaderna, när ekonomin helt gått in i väggen, som antalet ofrivilliga uppsägningar har varit fler än de frivilliga. I vanliga fall är förhållandet det omvända vilket framgår av diagrammet ovan.
Oavsett orsakerna bakom den stora flexibiliteten kan USA:s arbetsmarknad bli en stor tillgång i lågkonjunkturen. Den rörliga arbetskraften gör nämligen att personer som nu friställs i de mest utsatta branscherna, enklare och snabbare kan fångas upp av nya, mer tillväxtkraftiga delar av ekonomin. Detta är en ljuspunkt i mörkret för en annars hårt prövad ekonomi. Möjligtvis är också avsaknaden av denna egenskap ett orosmoment för många EUEU:-länder.
